Vatten

Vatten 1

Såhär är det, förstår ni, att tusentals hem i Göteborg kan hamna under vatten.
Förutom de 3400 boenden som redan nu ligger i riskzonen planerar man ytterligare 25000 lägenheter som kan riskera allvarliga fuktskador. Dessa skulle då vara en del av projektet Göteborg till en “grön stad vid älven”.

Vi som har anledningar att regelbundet besöka Göteborg kan, om vi behagar lyfta blicken från våra smarta telefoner, konstatera att staden inte är helt platt. I själva verket verkar det som att området för mycket länge sedan till och med låg under vattenytan.
Att så verkligen har varit fallet kan man konstatera efter lite detektivarbete på det allsmäktiga internätet.

Men så gick det som det gick. Förutom att det i sinom tid blev en allt större landhöjning så var moder natur på lekhumör och såg till att ordna fram människor att befolka det ur havet upphöjda landet med.
Människorna, som kanske inte alltid är tillräckligt smarta för sitt eget bästa, slet och stod i. Riken bildades och gick under, historien blev till nutid och någonstans på vägen bosatte sig folk där det var mest praktiskt.

I området som idag utgör Göteborg har folk bott i tusentals år. Redan under stenåldern fanns en bosättning vid Göta älvs utlopp som idag kallas Sandarna. Det finns inte mindre än elva hällristningslokaler i Göteborg!
Det som idag kallas för Göteborg fick sina stadsprivilegier av Gustav II Adolf år 1621 eftersom behovet av en välbefäst stad vid Göta älvs mynning var skriande. Väl att märka är att fästningen Älvsborg byggdes redan på 1300-talet för att befästa svenskt anspråk på området.

Eftersom Göteborg ligger där det ligger och de som bor där är driftiga typer växte staden och blev en av Sveriges absolut viktigaste industristäder, tillika import/export-hamn. Fram till 60-talet var bland annat Göteborg en absolut ledande kraft inom varvsindustrin. Något som effektivt stoppades av konkurrens från bland annat Asien och svenska statens inblandning i affärerna.

Sin magnetiska kraft som storstadsområde har Göteborg ändå kunnat behålla, folk i mängder vill bo där. Låt vara att det på 2000-talet kanske inte enbart är arbetsamma lintottar med en vilja att göra rätt för sig som slår ner bopålarna där.
Med mycket folk som flyttar in krävs det bostäder att bo i, det är egentligen självklart. Vad som inte är lika självklart är var dessa bostäder skall byggas.

Den fria marknaden fungerar, åtminstone i teorin, så att man bygger i attraktiva områden. Det ska självklart också vara möjligt ur en massa andra perspektiv, exempelvis måste kommunen detaljplanlägga det som bostadsområdet. Det ska finnas möjligheter att förflytta folk till och från arbetsplatser och så vidare.
I Göteborg har alla dessa faktorer tillsammans med de begränsande geografiska faktorerna, staden ligger i älvdal som mynnar ut i havet, samverkat på ett olyckligt sätt. Kommunen har helt enkelt haft en massa oanvänd mark nere vid vattnet som bebyggts, och skall bebyggas, med bostäder och arbetsplatser.

Det är givetvis prekärt läge när man inser att den där rackarns vattenytan inte ligger still. Tvärtom riskerar den till och med att höjas!
Att naturen inte delar den påstått allomfattande värdegrunden att man ska vara snäll och rar har bland annat Tyskland fått känna av under sommaren. För mycket vatten kom under alldeles för kort tid och hann inte rinna undan. Följaktligen blev det pannkaka av projekt moderniteten.

Det som är intressant med Göteborg är att man inte ger tappt för sådana futiliteter förhöjd vattennivå.
Grön stad vid älven är beställd och ska exekveras!
Kommunen har pekat ut områden där man vill bygga portar som kan öppnas upp vid lågvatten och hållas stängda vid extrema högvatten. Samma typ av lösning som redan används i Rotterdam och London.

Jag antar denna lösning bland annat beror på att en del av stadens mer framstående och vid vid god kassa stadgade medborgare inte för sitt liv vill flytta ifrån sina dyra och vattennära hyresrätter.
Att erbjuda privata företag annan mark än precis vid älvkanten anses nog också det suboptimalt.

Som vanligt måste vi fråga oss om detta verkligen är ett reellt problem eller ett konstruerat problem. I min värld är det helt klart konstruerat. Moderniteten driver på en patologisk utveckling där vi tenderar att bosätta får många människor på för liten geografisk yta.
Det är inte klimatet som ställer till de problemen, det är vi människor som inte begriper att sprida ut oss bättre.

Vi måste alla hjälpa till att torgföra den insikten bättre, annars är blir det snart som Robert Broberg skaldade; Vatten, hela stan är full med vatten!