Vänsterismen och Sanningen
Konsten att slira på sanningen är inte svår. Det gäller bara att tro på det man säger, resten löser sig av sig själv!
På den tiden jag lyssnade på statskontrollerad radio avhörde jag regelbundet programmet ”Spanarna”. Upplägget var att några personer ur kulturetablissemanget med talets gåva fick analysera samtiden och komma med förutsägelser om framtiden.
Jag vill minnas att det var lustigt att avhöra, en stunds bitvis ganska bitska och skarpa kommentarer om vår värld. Det enda egentliga kravet på förutsägelserna var att de kunde beläggas med tre otvetydiga observationer.
En otvetydig observation kan med lite god vilja kallas för sanning. Men med sanningen är det som med mycket annat. Vad som är sant respektive falskt ligger helt i betraktarens öga.
Alltså kan Anna Ramberg, jurist och före detta generalsekreterare för Advokatsamfundet, kläcka ur sig följande på Twitter när (S)(V)T berett tid åt Chang Frick i rutan:
”Vad är det för patetiskt samtal som SVT 1 sänder i Programmet Mötet? Att upplåta tid i TV för en aggressiv man från en värdelös nyhetssajt är svårbegripligt. Public service borde förvalta uppgiften med större integritet. Alla troll behöver inte få komma till tals.”
Annika Strandhäll, före detta minister och numera riksdagsledahen, svarar Anna Ramberg med:
”När det gäller Chang Frick blev jag faktiskt häpen över att de gav honom detta utrymme. Har man ingen koll på vem han är?!?”
Så långt har det alltså gått att en före detta generalsekreterare i Advokatsamförbundet och en politiker i Sveriges riksdag öppet kritiserar statstelevisionen, svårt anfrätt av den röda sörjan som den är, för att man televiserar Chang Frick.
Det är ett utmärkt exempel på att vänsterismen och sanningen är två oförenliga ting.
Verkligheten, i detta fallet opinionsbildaren Chang Frick, skall om den uppfattas avvika för mycket från det narrativ man önskar framföra, helt enkelt tigas ihjäl.
Just detta fallet är ett utmärkt exempel på att de verkligen tror på vad de säger, eftersom han omtalas som ”troll”, och det gäller bara att gång på gång framföra det. Det finns tyvärr en majoritet där ute som är mer än villiga att lyssna på dem de uppfattar som bättre vetande än de själva.
Carina Bergfeldt är en annan stjärna på vänsterismens himmel som bevisat sitt sviktande omdöme genom att starta en insamling till Afghanistan, samt att bevista arrangemang där politiska makthavare närvarat.
Arrangemanget med de politiska makthavarna kunde Carina Bergfeldt för övrigt inte kommentera ehuru hon var föräldraledig och ”superupptagen” enligt SR:s rapportering om debaclet.
Även här får sig vänsterismen och sanningen en hård törn eftersom detta leder i bevis att (S)(V)T:s reportrar kan misstänkas för att gå såväl opinionens som maktens ärenden.
Dessutom kan andra makthavare i framtiden lätt avfärda Carina Bergfeldt med att de är ”superupptagna” och inte har tid att besvara hennes frågor. Om hon använt det som legitim ursäkt finns det inga hinder för dem att göra det.
Mitt tredje exempel är regeringens nya drag för att få oss ovaccinerade att låta bespruta oss. Under en presskonferens sägs man anslå 40 miljoner kronor för projektet. Argumentet för att låta sig vaccineras är i princip ett diagram som visar att majoriteten av de intensivvårdade är ovaccinerade.
Vad man glider förbi i alla dessa diskussioner om intensivvården är att det på 90-talet fanns uppemot 2000 disponibla intensivvårdsplatser. I dag är samma siffra 680 stycken.
Man kan undra vad som hände med sjukvårdens primära uppgift.
Under presskonferensen uttalas också, som det mest självklara i hela världen följande klokhet:
”Marie Morell tar även upp att man har anlitat kulturtolkar och hälsoinformatörer. – De utgör ett viktigt instrument för att möta medborgare som inte kan svenska.”
Den meningen tål att fundera över både en och två gånger. Hur orimligt är det egentligen att landets bebos av medborgare som inte kan svenska?
Vänsterismen och sanningen åker på ytterligare en smäll så att det står härliga till! Varför har man tänkt på det först nu när dödsmördarepedemin pågått sedan tidigt våren 2020? Är det för övrigt alls rimligt att plocka in ohemult mycket kulturfrämmande människor som inte lär sig språket och medvetet ghettoisera dem?
Efter dessa tre exempel kan jag konstatera att någon objektiv sanning i egentlig mening inte existerar för vänstern i Sverige. Däremot vill de gärna tro att det blir bättre om man i varje given situation försöker vara vad de definierar som snäll och god.
Tyvärr kan vi som har verklighetskontakt konstatera att så inte är fallet. Det är tvärtom liktydigt med att kissa i byxorna, varmt och skönt i början. Men bra äckligt efter bara ett kort tag.
Så medans vänstern fortsätter slira på sanningen och leva i tron att verkligheten kan förändras bara man är allt igenom god och snäll får vi andra streta på och göra motstånd bäst vi kan.
En sak vi kan göra är att dra fram vänsteristerna i ljuset och se dem spricka!