Ur Flödet

Ur Flödet 1

Ur dagens flöde, som det kallas, plockar jag en godbit för närmare analys!

Men först några ord om själva flödet.
När jag var ung, det vill säga ett bra tag sedan, fanns det inga flöden att tala om. Datorer och annat pynt existerade som fristående enheter utan uppkoppling med varandra, trådlös kommunikation kom man vanligen i kontakt med när man genomförde den obligatoriska värnplikten. Jag kan inte svara för dem som av samvetsbetänkligheter fick vapenfri tjänst, men var det så att man totalvägrade åkte man i buren. Dessa sistnämnda torde inte behövt varken trådbunden eller annan kommunikation under inlåsningen.

Sedan kom så smått flödena igång. Jag kommer ihåg uppringningsmodemen och hur spännande det var att i realtid kunna träffa på original lokaliserade i princip var som helst på jorden. Min första mobil var en blå liten rund Nokia, införskaffad i akt och mening att kommunicera med hustrun då jag tvingades studera på Karolinska Institutet i Stockholm.
En docent som föreläste för oss kom senare att få motta Vetenskap och Folkbildnings pris som “Årets Förvillare” eftersom han förfäktade tanken att all denna strålning mobilmaster och mobiler avger inte kan vara bra för levande varelser.

På den tiden kunde vi faktiskt höra politiker som smått gillade tanken på ett fritt internet. Det skulle bättre möjliggöra det fria tankeutbytet och demokratiska samtalet, hette det. Man får hålla i minnet att vi på den tiden var primitiva av oss och inte skulle känt igen ett så kallat “flöde” om det så hoppat upp och bitit oss i ändalykten.
En orsak till att flödena inte fanns var att de så kallat sociala plattformarna där flödena nu finns ännu var behagligt frånvarande.

Sedan kom plattformarna igång, internet förbättrades i rent teknisk mening och flödena kokade upp. För att göra en lång historia kort, det blev ett djävla liv och kiv som nu betraktas som det nya normala.
Det visade sig, tycker de som anser sig veta bättre än andra (vilket i mycket stor omfattning sammanfaller med att personen har en stark slagsida åt den vänstra delen av den politiska skalan), att det där med information och flödet av densamma är ett rent helsike att hantera.

Folk i allmänhet har nämligen en utvecklad förmåga att vilja själv utan överhetens inblandning. Vilket i sin tur leder till att överheten förlorar sin suveränitet över att beskriva verkligheten, vilket ger höga vederbörande kallsvettningar, hjärnmjäll och ångest.
Ibland kan det vara så att folk, liksom docenter på Karolinska Institutet som får motta priset som “Årets Förvillare”, är rent ute och snurrar om vad som händer och sker. Men mycket ofta är det så att de faktisk har rätt, att deras oro är genuin i alla lägen går aldrig att förneka.

I mitt flöde på plattformen Telegram dyker det upp en anställningsannons rörande en vaktmästartjänst på en kommunal skola i Södertälje. Att det är en genuin annons kan man hålla för sant eftersom den innehåller meningen “-Att du tidigare arbetat i milöer med barn och ungdomar”.
Den som har stavat så gruvligt fel i en anställningsannons måste av nödtvång vara kommunalanställd och totalt värdegrundscertifierad snarare än språkligt meriterad.

Det är emellertid inte det som sticker ut i annonsen.
Det som sticker ut är kravet på att den som söker “talar flytande svenska och arabiska.”

Så långt har det alltså gått att skolvaktmästare på vissa svenska kommunala F-9 skolor har ett minimumkrav på sig att tala flytande arabiska för att få anställning. Man kan fråga sig varför?

Eftersom jag i min egen verksamhet träffar på en myckenhet av folk med direkt eller indirekt ursprung i den främre orienten tror jag mig sitta inne med svaret. Och svaret är att vi tagit emot en så ohemul drös av dessa människor att systemet helt proppat igen. Att man är tvungen att tala arabiska för att jobba som skolvaktmästare i Södertälje är det yttersta beviset för att man gett upp projektet med att få någon rätsida på besvärligheterna, det är helt enkelt bättre att ta skeden i vacker hand och acceptera faktum att vissa inte kommer lära sig begripa svenska eller kommunicera på svenska.

Man får dessutom med visshet antaga att den arabiskkunnige vaktmästaren har stora insikter i den kultur som är förhärskande i den främre Orienten. Alltså kan han, hen, henom eller vad det nu ska benämnas fungera som en vägvisare för både integrationsresistenta araber och värdegrundscertifierade svenska kommunaltjänstehen. Man kan så att säga göra två flugor på smällen!

Samtidigt kan överhetens representanter, både i Södertälje och annorstädes, under det att de förbannar att högerspöken som undertecknad har smidig tillgång till information om deras dumheter via sociala plattformar som Telegram, passa på att skämmas för det faktum att de ger upp Sverige, vårt språk och kultur, så lätt!

Själv minns jag bättre dagar. Dagarna då skolvaktmästaren var en smått skrämmande typ som definitivt inte hade krav på sig att tala arabiska.
Det var tider när Sverige, trots att det också då fanns brister att klaga över, var ett mycket bättre land att leva i än nu.
Vi måste upprätthålla vår tillgång till flödet för att kunna värna våra barns och framtida generationers rätt till skolvaktmästare som bara är smått skrämmande på ren och oförfalskad svenska!