Uppståndelse!
Landets nya ”skolminister” har väckt viss uppståndelse i riskdagen.
Anledningen är att hon, Lotta Edholm (L), vägrade svara på frågor under det att riskdagsledamöterna hade möjlighet att grilla de nya statsråden. Det man undrade var givetvis om den gode(?) ministern företrädde väljarnas eller marknadens intressen.
Lotta Edholm har nämligen, i sann kapitalistisk anda, ägt aktier värda 90 000 kronor i skolkoncernen Tellus.
På grund av Lottas ganska argumentation gentemot S och deras handläggning av vinsterna som friskolor ibland gör, samt att hennes aktieinnehav såldes av först efter hennes tillträde som minister, har den nymornade oppositionen givetvis all anledning att ställa frågan: vilkas intressen företräder folkpartisten Lotta Edholm, väljarnas eller marknadens?
Eftersom hon i demokratisk anda redan är anmäld till KU valde hon att ducka frågorna genom att hänvisa till att hon var anmäld till KU.
Det som är ganska kul i sammanhanget är följande. Hon eller någon annan ska givetvis inte föregripa KU:s utredning av ärendet, samtidigt har riskdagshennen all anledning att vara syrak över att hon inte svarar på deras frågor.
Rent formellt är det nämligen riskdagens viktigaste funktionen att vara Sveriges högst beslutande församling. Som sådant måste de ha järnkoll på ”regeringen” som kommer tvåa i tågordningen som Sveriges högsta administrativa organ, åtminstone är det så det är tänkt att fungera.
Den som intresserar sig för politik slås ofta av tanken att ”regeringen”, oavsett röd nyans och de partier som stödjer dem, kanske har missförstått saken något litet. ”Regeringen” brukar av hävd anse att riskdagen mest utgör ett transportkompani som ska göra vad de blir tillsagda.
Detta beror med stor sannolikhet på att de är erbarmliga socialister hela bunten och som sådana tycker att någon måtta får det vara på demokratin.
Dessutom lider de nog allmänt av fantomsmärtor från den tid när varken SD, MP eller V fanns som vettiga maktspelare.
I just denna fråga om Lotta Edholm finns ett viktigt påpekande att göra till vår yrvakna opposition. Man ska inte KU-anmäla för tidigt, det gäller ibland att vila på hanen och inte skjuta från höften.
Tids nog dyker det upp ett riktigt prakttramp i klaveret som utlöser en rejäl regeringskris. Något annat är nästan omöjligt att tänka sig med tanke på den nuvarande ”regeringens” krångliga komposition.
Mitt råd är att sitta still i båten och vänta ut antingen ett folkpartistiskt eller sverigedemokratiskt tuppjuck. Förr eller senare, precis som för Löfven, halkar man till på någon besvärlig fråga och står där med rumpan bar. Vänta bara…
Vad gäller aktieägande i ”privata” skolkoncerner går det givetvis att ha synpunkter på det också. I egentlig mening förekommer det givetvis inga privatskolor i Sverige eftersom dessa är finansierade av allmänna medel.¹
Däremot finns det privatpersoner som under förespegling av att vilja erbjuda barn och ungdomar en särskilt god utbildning startar offentligt finansierade privatskolor, eller friskolor som är allmänna benämningen.
Särskilt ”fria” är inte dessa skolor. Man måste följa statligt beslutade läroplaner (indoktrineringsdokument) och underkasta sig kontroll från statliga myndigheter. Den i samhällsdebatten något bevandrade noterar att friskolorna oftast är i ropet för att de tycks kräva omöjliga klädregler för telningarna, klä dig inte som en gangster eller hora. Samt, givetvis, att extrema islamister slussar pengar till Somalia, springer på porrklubbar i Thailand eller plågar barnen med religiösa regler från medeltiden.
vad som sällan framgår är att vi som är skattebetalare betalar för kalaset och har all anledning att vara missnöjda med resultatet av ansträngningarna.
Förutom personer som Lotta Edholm, kan man anta, som satsar pengar på eländet eftersom hon vet att systemet inte kommer ändras inom en överskådlig framtid.
Det gamla talesättet att ”statens kaka inte är stor, men säker” har plötsligt fått en ny innebörd. Att satsa aktiekapital i ”privata” skolkoncerner torde vara en säker investering så länge ägarna inte springer på porrklubb i Thailand eller skickar pengar till terrororganisationer i Afrika.
Detta visste givetvis Lotta Edholm och hon har en säker framtid inom den ”privata” skolvärlden utstakad för sig när hon avgår som ”skolminister”.
Nu hoppas hon kunna få en behaglig resa fram till KU-utfrågningen.
Vi andra kan konstatera att demokrati egentligen suger och kostar oss en massa pengar!
- Undantag kanske finns men dessa bör vara ovanligt sällsynta.
