Tre Små Grisar!
Stora stygga vargen, mer känd som som socialdemokraterna, är det i princip omöjligt att bli av med. Däremot har vi tre små grisar, varav två redan sitter på pottkanten, som förhoppningsvis kan få respass ut ur Sveriges riksdag.
Jag talar givetvis om Centern, Miljöpartiet och pseudoLiberalerna. Med Vänsterpartiet är det tyvärr så att de sitter säkert i sadeln och har en god återväxt i de marxistiska myllorna. Den av kommunisterna som begrep att omvandla klasskampen till ett enda dravel av genussörja borde av sina likar upphöjas till Stalins gudomlighet.
Med (V) är det väl så att deras huvudsakliga väljare, boende i storstäder och större städer, finner situationen nöjsam. Ett lagom spännande ungdomsförbund har de också, kommunisterna, som uttalar sig tillräckligt aningslöst om sina samhällsvisioner för att de senare i karriären skall hetta till i kinderna när en ”grävande reporter” från SvT nämner dem. Att bo i stora städer underlättar förövrigt för deras hjärtefråga, miljö och klimat. I staden finns en utbyggd lokaltrafik och vindsnurrorna sätter man ut på landsbygden och i haven!
(C) ligger också bra till i opinionsundersökningarna. (1) För en utomstående betraktare kan det synas märkligt med tanke på att vissa av deras företrädare lämnar en del i övrigt att önska ur flera hänseenden. Det synes oss så att säga saknas en moralisk ryggrad i partiet. Händelsen i Vetlanda sätter också fingret på svagheterna i deras så kallade integrationspolitik. Enligt samarbetet JÖK-ungen menar (C) bland annat att nyanlända skall snabbare in på arbetsmarknaden. I just vetlandafallet har det nog gått sådär med den målsättningen. Mannen verkar ha varit mer intresserad av att röka på och blir hög. Det krävs nog att ytterligare ett par tusen unga män bereds plats i landet för att (C) skall ges möjlighet att finslipa metoderna för få in nyanlända snabbare på arbetsmarknaden.
(MP), som trots att de beter sig som en sorts rabiat militärpolis inte ska förväxlas med dessa förband, ligger däremot illa till bland väljarna. (2) Huvudsakligen för att de slåss om samma grupp som röstar på (V). Det vill säga människor som tror sig vara lite förmer och gärna skriver andra människor på näsan om vad de skall tycka och tänka. Kanske beror partiets extremt höga tonläge på det enkla faktum att hela 67% av deras sympatisörer enligt Novus analys är kvinnor, eller snarare prussiluskor som vi andra föredrar att kalla dem. Partiet har bara en känd funktion i det politiska Sverige, nämligen som regeringsunderlag för ett allt mer sargat (S). Att retstickorna i (MP) piskar (S) blodiga genom huvudlösa nedläggningar av kärnkraft, stopp av moderna oljeraffinaderier och subventioner av medelklassens elcyklar synes för (S) vara ett lätt pris att betala för regeringsmakten.
(L), eller pseudoLiberalerna som varje klassiskt liberal som undertecknad föredrar att kalla dem, kan snart vara en saga all. (3) Visserligen har den senaste partiledaren öppnat upp för borgerligt samarbete, givetvis om hatobjektet nummer 1, (SD), får fortsättas att mobbas i tillräcklig omfattning. Men frågan är om en sådan omsvängning under galgen är tillräcklig för att få luttrade väljare att glömma sveket med JÖK-ungen. Det påstås i Novus analys att 52% av deras väljare har en utbildning på högskola/universitet. Kanske är det så att just dessa människor har en särskilt masochistisk läggning och just därför finner situationen särskilt förnöjsam? Partiets slogan är tydligen Sverige skall vara möjligheternas land för alla. Under förutsättning att man inte är helt borta med man och allt inser de flesta två saker. För det första att (L) har en betydande uppförsbacke att realisera det om nu inte alla skall leva på bidrag och i så kallat utanförskap. För det andra att alla partier som på något sätt önskar försvåra bidragsmigration är omöjliga att samtala med. Som tur är ser det på flera sätt mörkt ut för (L)!
Nåväl, eftersom både (MP) och (L) åtminstone från början befolkades av människor som hyste frihetliga tankar så har de som önskar och vågar alltid möjligheten att rösta på mig och Klassiskt liberala partiet i nästa val. Med devisen mer civilsamhälle, mindre stat har vi en stor möjlighet att erbjuda vilsna själar en hemvist. Eftersom jag önskar en minimal stat är det på lokalnivå som många avgörande beslut skall tas, det finns med andra ord ett stort utrymme för eldsjälar att sätta sin prägel på samhället. Dock undanber vi oss prussiluskor och politiska masochister!
Vi har ett betydande ansvar för att vända skutan Sverige rätt och har inte tid att moralisera! Det gäller att arbeta hårt och bestämt för att nå resultat!
Opinionssiffror C
Opinionssiffror MP
Opinionssiffror L
