Sverige
Den som för ett år sedan hävdat att Sverige faktiskt skulle ansöka om medlemskap i Nato 2022 hade givetvis blivit utskrattad.
Aftonbladet skulle sannolikt producerat ett antal förnumstiga ledarstick där man blivit avtagen all heder och ära. Samtliga mediers kulturavdelningar skulle samstämmigt kallat en för imperialistlakej och andra nedsättande tillmälen.
Nu blir man utskrattad för att man hävdar motsatsen, att ett Nato-medlemskap är fel på alla sätt och vis.
Förnuftsargument fungerar inte längre i den uppskruvade stämning som griper omkring sig när Putin maler ner människor och materiel till noll och ingen nytta i Ukraina. I god gammal sovjetrysk anda bryr han sig varken om det ena eller andra, fast det går klart att spekulera om att han är dödssjuk eller bara allmänt paranoid. Personligen lutar jag åt att han helt enkelt är Putin och har bestämt sig.
I kategorin urusla argument för Nato-medlemskap av särskilt korkat slag utmärker sig ett socialdemokratisk kommunalråd i Hylte, tillika ordinarie i sosseriets verkställande utskott. Ronny Löfqvist heter den förre ”Nato-skeptikern” som utan att skämmas säger följande i Hallandsposten: ”– Jag känner varken glädje eller entusiasm, men visst är det ett historiskt och viktigt beslut som jag kan berätta för barnbarnen om…”
Så talar, mina vänner och ovänner, en ”man” utan ryggrad som av helt oklara skäl är satt att forma landets hållning i absolut fundamentalt viktiga frågor. En ”man” som inte tvekar att kasta sina barnbarn in i framtida konflikter bestämda av anonyma makthavare som vi aldrig har möjlighet att utkräva ansvar av.
En viljelös globalist som räds konsekvens och frihet.
Vad Ronny Löfqvist vill uttrycka när han säger ”Jag känner varken glädje eller entusiasm..” är inte särskilt svårt att lista ut. Han signalerar att just detta skulle vara särskilt komplicerat att begripa.
Givetvis kommer det fram att han inte sitter på all information, men där litar han på Andersson och Hultqvist. Den som gör det borde givetvis låta sinnesundersöka sig…
Men också det är en signal som han skickar ut i etern. Eftersom socialdemokrater och andra svagbegåvade har en tendens att se upp till folk med förment höga samhällsposter anser dessa att de som har närkontakt med dem sannolikt har gott omdöme.
När vi andra betraktar en syltrygg ser natovurmarna en klok karl som är redo att byta ståndpunkt när nöden så kräver. En som offrar sig för det stora flertalet. En som är solidarisk.
För den som älskar frihet och oberoende verkar utrymmet bli mindre och mindre. Vi har snart inget handlingsutrymme kvar. En spekulation som går att ägna sig åt är när Europas Förenta Stater kommer bildas, jag hoppas att jag slipper uppleva det. Men säker kan jag inte vara!
Sverige har nu definitivt målat in sig i ett hörn som är extremt svårt att ta sig ut, och vi fortsätter måla in oss ännu mer.
Vi implementera varje EU-direktiv som kommer och det finns ingen anledning att tro något annat om beslut som fattas av NATO.
Frågan är som sagt bara varför?
Vem tror på allvar att Putin efter ”specialoperationerna” i Ukraina kan slå till igen? Hans nedskjutna stridsflyg hittas med fasttejpade GPS, man använder reservdelar från kylskåp till sina krigsmaskiner och industrin är under tuffa embargon som snart nog omöjliggör någon mer avancerad produktion.
Kina är inte helt positivt inställda till sin bundsförvants äventyr.
Att Kina möjligen fått sig en näsbränna av spektaklet är för övrigt det enda positiva med hela alltet. Förhoppningsvis inser de att Taiwan inte lär bli som en promenad i parken!
I övrigt är det bara att begråta eländet. Sosseriet vänder på en femöring och säljer ut oss helt och hållet, borgerligheten klappar dem på axeln och applåderar. Räkningen skickas till framtidens generationer som får betala med ränta på ränta.
Mitt förslag är att de som är motståndare till detta spektaklet röstar på KLP i höstens val. Det gäller att få styr på det här landet nu!