SvD

Jag måste gnugga mig i ögonen, påstår SvD att en amerikansk tankesmedja ”Kan ha agenda”?

Texten handlar om ISW, Institute for the study of war, som varje morgon presenterar en daglig rapport om händelseutvecklingen i Ukraina. Innehållet hämtas, enligt ISW själv, endast från öppna källor.
Många har funnit det vara trevlig läsning till morgonkaffet. Ur ett västerländskt perspektiv, marinerade som vi är i det vi kallar ”kritiskt tänkande”, finner vi det vederhäftigt eftersom varje rapport medföljs av en lång notapparat där källan kan kontrolleras.

Rent allmänt måste man dock ana en hel flock av ugglor i mossen.
Det kvittar nämligen hur omfattande referenser man har om dessa bygger på vinklad information, informationen blir inte bättre bara för att den är väldigt omfattande. Den blir bara ännu mer vinklad.
Dessutom, det anses rent allmänt att ISW tillhörde supportrarna för USA:s insats i Afghanistan. Inget säger nu att det skulle vara annorlunda med proxykrigsföringen i Ukraina.

Många kanske studsar till när jag benämner konflikten i Ukraina som proxykrigsföring. Men saker bör nämnas vid sitt rätta namn och om vi, som våra mödrar lärt oss, ska hålla oss till sanningen så är det ukrainare och ryssar som blöder, lemlästas och dör medans västvärlden förser Ukraina med kulor och krut för att de ska kunna fortgå.

Om det vore så att väst inte stod för kulorna och krutet skulle, åtminstone med stor sannolikhet, kriget redan vara färdigt och klart. Ukraina vore då ett lydrike under Putte den Store.
Vad vi kan diskutera är huruvida det är rätt eller inte att utrusta Ukraina med kulor och krut? Min personliga realpolitiska ståndpunkt är att vi måste då det får hållas för sant och visst att ryssen bättre mals ner i Ukraina än i Sverige.
Det går givetvis att ha diverse moraliska synpunkter på det, men det får andra syssla med. Jag kan bara ha praktiskt politiska åsikter om sakernas tillstånd.

Två avgörande problem med kriget i Ukraina är givetvis motiven bakom Rysslands aggression samt Rysslands planläggning av det som skulle vara en geschwint ”specialoperation”.
Om det förra har vi sannolikt en ganska god aning, eller aningar då det skiljer sig kraftigt år beroende på vem man frågar. Vad gäller det senare måste vi gissa oss till det givet det vi sett och hur det har gått. Vi har dessutom, tror vi i alla fall, relativt säker kunskap om vad Ryssland borde kunna prestera rent teoretiskt. Genom att jämföra det med det verkliga utfallet borde vi kunna dra relativt säkra slutsatser om den framtida ryska potentialen.

Vad vi definitivt inte någonsin borde förlita oss helt på är amerikanska tankesmedjor. För att citera vad Björn Ottosson, USA-forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) säger i SvD: ”– Kimberly Kagan, grundaren, är gift med Frederick Kagan, som är bror till Bob Kagan, som tillsammans med Bill Kristol var tunga namn i tidsskriften Weekly Standard, och utgör ärketyperna för värdekonservativa i USA. Och Bob Kagan är gift med Victoria Nuland, som är nummer fyra på amerikanska utrikesdepartementet.”
Dessutom en annan mycket klok synpunkt, ISW bedriver inget officiellt lobbyarbete utan redovisar mest uppgifter de samlar in. Det ökar givetvis deras trovärdighet men innebär att de kan ägna sig åt att bara redovisa sådant som stöder deras syn på hur en slipsten skall dragas.

Den viktigaste frågan av dem alla är trots allt varför Svenska Dagbladet kommer dragandes med detta nu? Invasionen har pågått i drygt ett år och innan dess var det heller ingen hemlighet vilka filurerna på ISW var för några.
Varför anser man det viktigt att framhålla en sådan i sammanhanget självklar sak att ISW:s ledning är arketypiskt ”värdekonservativ”?

Vore jag det minsta konspirationsteoretisk funnes det givetvis en del intressanta synpunkter att framhålla. Nu är jag inte det så de får bero.
Jag misstänker helt enkelt att SvD:s redaktion övertagits av kryptoryska element som önskar så tvivel om krigsinsatsen i Ukraina!