Statlig E-legitimation

”Regeringen” har beslutat att utreda en statlig e-legitimation.

Ska man vara petig är beslutet att tillsätta en särskild utredare som ska lämna förslag till hur en e-legitimation på högsta säkerhetsnivå ska införas i Sverige.

En organisation som välkomnar beslutet är SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. Man har länge efterlyst en övergripande lösning eftersom dagens system lämnar vissa grupper av individer utanför systemet.
”Kommuner och regioner kan inte ta fram olika särlösningar för e-identifiering, säger Patrik Sundström, digitaliseringschef på Sveriges Kommuner och Regioner.”

Patrik Sundström konstaterar vidare att personer med samordningsnummer inte kan skaffa e-legitimation. Detta gäller också en del yngre människor.
Problemet är att e-legitimation levereras till ägarnas kunder som ofta är banker.

Ur SKR:s perspektiv är givetvis resonemanget högst rimligt. Kommuner vill ha en enkel och geschwindt hantering av olika former av bidrag och administrering av integrationsbefrämjande kurser. Regionerna måste kunna hantera alla olika identiteter som kommer in sjuka och skadeskjutna.
En statlig e-legitimation, om personen ifråga inte har den, gör det också enklare för samvetsöm sjukvårdspersonal att veta om personen det gäller befinner sig i landet illegalt och är särskilt viktig att vårda.

Det skulle vara bra om man nu kunde lita på att staten hanterar det rätt, det vill säga att genast avföra personer från landet om de inte har rätt att befinna sig här.
Alla vet emellertid att det inte kommer och hända. Istället kommer den med säkerhet användas för att kontrollera oss andra.
Det sista vi behöver är en enda legitimation som alla ska använda.

I dag har vi tre statligt godkända e-legitimationer, men där det är helt frivilligt för statliga myndigheter, kommuner, regioner och näringsliv att acceptera dem.
För varje rikspolitiker och statlig byråkrat med självbevarelsedrift är detta ett otroligt aber att hantera. Enligt dessa finns det nämligen inga skäl att anta att en central styrning skulle innebära några problem, de har nämligen bara det bästa för medborgarna som mål.

Tyvärr är det så för oss medborgare att vad de uppfattar som ”det bästa” inte bara innebär att vi alla, med våra olika önskningar och krav, skall tvingas att att följa samma mall.
Det innebär också att oerhört mycket information om oss sparas och kan samköras och utvärderas. Har man riktig otur så kommer denna information förr eller senare att användas mot en själv. För övrigt är det oerhört svårt att garantera en total frånvaro av rent missbruk.

Situationen som den är idag är illa som den är. Våra göranden och låtanden är redan nu registrerade i en omfattning som aldrig förekommit tidigare i historien. Att människor står ut med det förklaras enklast med ren och skär lättja och arrogans.
Det vanligaste argumentet brukar vara ”att jag har ingenting att dölja”. Frågan är då vad som händer den dag när man har något att dölja?

Om nu SKR har så svårt att bestämma sig tycker jag att man kan sätta sig ner och lösa problemet helt själv. Att ropa på staten så fort man stöter på patrull bevisar bara att man i grund och botten inte har någon tilltro till sin egen förmåga, vilket staten gladeligen noterar.

För övrigt fungerade både kommuner och regioner bevisligen i historisk tid när inga e-legitimationer fanns alls. Det är något som man kan fundera på, hur gick det ens till?

Som varandes klassiskt liberal skulle jag helst se att legitimationer var en sak som staten inte lade sig i alls. Alldeles särskilt ska staten hålla sig ifrån jättelika elektroniska register på medborgarna, riskerna med dem är helt enkelt för stora.
Utredningen om statliga e-legitimationer kan vi kasta i papperskorgen direkt!