Skolfrågan

I Halmstad är skolfrågan alltid på tapeten!

Sannolikt beror det på ett mycket enkelt faktum. Lokaltidningens politiska chefredaktör är notorisk folkpartist och som sådan ständigt upptagen med ”jämlikhetsfrågan”.

För att citera redaktör Karlsson i egen hög person: ”Vad gäller skolan så menar jag att den inte är en höger-vänster fråga utan den handlar om att ge alla elever lika möjligheter till en bra skolgång. Det är enligt min mening liberalism. Men tyvärr har vi inte en sådan skola i dag.”

Förutom det faktum att jag kan spåra en viss ödmjukhet i redaktörens ordval ”Det är enligt min mening liberalism”, så förstår man också av resten varför hans dröm är ouppnåelig.
Vi har nämligen en alltför heterogen befolkning för att alla ska kunna ges lika möjligheter om nu inte kostnaden ska bli helt oöverstigligt hög.

Dessutom är det högst tveksamt om de breda befolkningslagren verkligen har den intellektuella förmågan och nödvändiga uthålligheten för att tillgodogöra sig dessa ”lika möjligheter”
Sist men inte minst, varför tror vi fortfarande på att staten är kompetent nog att ta fram och genomdriva läroplaner och utbildningsmål? Den som inte bor under en sten i skogen bör åtminstone någon gång funderat på inom vilket område staten briljerar, jag kan inte på rak arm komma på något!

Anmärkningen om heterogen befolkning anses givetvis rasistisk. Jag kan dock på goda grunder argumentera för att Sveriges befolkningssammansättning var betydligt mer homogen under exempelvis 50-talet än nu.
Med intill visshet gränsande sannolikhet kan alla vara överens om att en kulturellt homogen befolkning är lättare att bilda och utbilda än en som inte är kulturellt homogen. För den goda sakens skull välkomnar jag givetvis de som önskar anmäla en avvikande uppfattning.

Att rakt ut påstå en sådan sak att det är skillnad på folk och folk i intellektuellt hänseende anses gravt elitistiskt. De som anför den uppfattningen är vanligtvis inte själv de skarpaste knivarna i lådan och pinsamt medvetna om detta faktum.
Ett sätt att kringgå detta är att hugga allas lika möjligheter till en bra skolgång i sten. Jämför gärna med det absurda talet om så kallade ”mänskliga rättigheter”, dessa anses gälla lika för såväl brutala våldtäktsmän och deras offer.

Det största problemet med ”lika möjligheter” kan vid en första anblick te sig smått absurt, men klarnar när man funderat på saken lite. Saken är nämligen den att alla tvingas in i ett och samma system, det blir en statligt sanktionerad konformism av hela spektaklet (som för övrigt är enklare hantera om han en homogen befolkning).
Eftersom staten åtminstone i viss mån kräver någon form av resultat så tenderar man också att gradvis sänka kraven, vilket den svenska skolan excellerar i. Sedan lång tid är det för övrigt något som noterats vid landets högre lärosäten dit den stora massan av studenterna kommer sämre och sämre förberedda.

Sist men inte minst måste vi också ta upp skolans förmodat fostrande uppdrag, den största snedseglingen av dem alla. På senare år är det till och med så att man ska sysselsätta sig med integration.
Det sista skulle teoretiskt kanske fungera om det inte vore för att nytillkomna befolkningsgrupper synes notoriskt integrationsresistenta.

Att lägga ett fostrande ansvar på samhällsinstitutioner är en rent farlig arbetsfördelning, en kapitulation från föräldrarollen som givetvis applåderas av notoriska vänsterister såsom folkpartister plägar vara.
Samhället får då möjlighet att uppfostra lydiga redskap till skattehjon och röstboskap. Man får en unik möjlighet att försöka stöpa alla i en och samma form. Fast kanske är det så att det bästa av hela pannkakan är att de flesta får det ungefär lika svårt och jobbigt, och det är helt klart också en form av jämlikhet.
Sannolikt är det därför den politiska chefredaktören på Hallandsposten så i grund och botten hatar ”friskolor”. Åtminstone rent teoretiskt saknar dessa politisk styrning, även om de har att förhålla sig till läroplaner och andra dumheter så finns där en viss mån av självbestämmande som kommunala skolor saknar.

Klassiskt Liberala Partiet önskar avskaffa dagens skolsystem och låta föräldrar bestämma själva. Inga skolpengar och total frånvaro av statligt sanktionerade läroplaner kommer ge Sveriges utbildningssystem en välbehövlig knuff i rätt riktning.
Inget annat parti i årets riksdagsval vågar sig på vad jag och KLP vill, att ge föräldrarna friheten att välja det bästa för sina barn!