Skillnaden

Det finns en lag som säger att man skall använda sin mobiltelefon när man kör bil. Eller om det var tvärtom. En lag om saken finns det hur som helst!

Det är en av de avgörande skillnaderna mellan mig och socialister. Socialister skriver lagar och har författningssamlingar, regleringsbrev och gud vet vad.
Jag överlåter till folk att tänka själva.

Att tänka själv i en socialistisk värld är i princip uteslutet. Ändå envisas folk att göra just det. Och just därför är jag tveksam till om det nu finns ett förbud att stirra på sin telefon när man kör bil, eller om det tvärtom uppmuntras?

När man menar att klassiskt liberala tankegångar fungerar bra att tillämpa i vardagen finns det andra sätt att uppmuntra folk till att ha ögonen på vägen.
I grund och botten får man lite på deras omdöme. Därefter kan man tänka sig att försäkringsbolagen ställer krav på bilistens uppmärksamhetsförmåga. Den hederliga sociala pressen ska inte underskattas den heller.

Ett närliggande exempel är rökning på allmän plats som många nikotinslavar inte kan följa. Socialisterna har lagstiftat om saken och misslyckats gruvligt med att få populasen att lyda.
Den är alltså ytterligare ett exempel på missriktad lagstiftningsiver.
I min värld får den som äger marken man är på bestämma huruvida rökning är tillåtet, staten behöver inte lägga sig i.

I söndags kunde intresserade medborgare ta del av ”partiledardebatten” i (S)(V)T.
Projektet med en skattefinansierad television är ytterligare ett exempel på skillnaden mellan mig och socialisterna som styr Sverige.
Den största differensen här är att socialisterna menar att statstelevisionen är fristående och oberoende. Jag har väldiga problem att köpa den analysen, speciellt när det gäller ”partiledardebatter”.

En helt oberoende television skulle nämligen fråga alla partierna hur de ville lägga upp utfrågningen istället för att styra allt själv som (S)(V)T.
Vådan av ett sådant upplägg är givetvis att politiska partier når ut med någon form av budskap som väljarna kan ta till sig.

Senast idag (måndag) har man kunnat läsa om ännu ett misslyckat biståndsprojekt. Fattiga kvinnor i Afrika har tvingats utföra sexuella tjänster i utbyte mot mat. I detta fallet var inte SIDA inblandat, det är UD som bär skulden.
Jag som skattebetalare har, precis som i fallet med (S)(V)T, varit tvungen att sponsra eländet.

Att jag, du och alla andra människor som är någorlunda hederliga och skötsamma under hot om våld tvingas betala våra egna hederligt förtjänta pengar till dylika projekt är minst sagt störande.
Att även frivilligt betalda pengar kan användas till dumheter och brottsliga gärningar är ingen ursäkt. Pengarna som UD betalat till horkarlar i Afrika tvingade de till sig med hot om våld från början, det gör knappast saken bättre.
Finge jag välja själv kan jag garantera att de blivit bättre spenderade.

Sådan argumentation biter inte på socialister. De anser att individen i varje givet ögonblick är underordnad kollektivet. Friheten skall minimeras och kringskäras eftersom du och jag inte begriper vårt eget bästa.

Det är därför socialister upprörs över att välfärdskapitalister i tider av kris delar ut bonusar till varandra. En socialist kan aldrig förstå att olika människor gör olika prioriteringar.
Sedan kan man givetvis tycka det är illa vara att direktörer och aktieägare får pengar som kanske skulle gått till annat. Men om staten nu är så gudagivet god och klok får den väl villkora sitt stöd lstället för att vara retroaktivt upprörd.

Det finns för övrigt ett avgörande problem med ett klassiskt liberalt samhälle. Det kräver ett mycket större mått av ansvarstagande från varje enskild individ. Anledningen är givetvis att det finns färra lagar, men bättre. Författningssamlingar och regleringsbrev kommer nog också i stor utsträckning vara frånvarande.

Istället får vi komma överens med varandra om hur det ska vara när vi kör bil. Var man får eller inte får röka.
TV-tittare måste påverka den icke statliga televisionen när det gäller politiska uppvisningar. Vi kommer själva få skänka pengar till projekt i fjärran länder som vi finner behjärtansvärda.
Välfärdskapitalister hoppas jag att vi slipper eftersom vi själva kan bestämma över de pengar som vi idag betalar i skatt.

Vi kommer med andra ord få ett samhälle där vi pratar med varandra och bestämmer reglerna själva och i samarbete med varandra, utan att ta omvägen via verklighetsfrånvända politiker. Det är skillnaden!
Den som håller med mig om det sunda i ett sådant arrangemang röstar bort socialisterna från riksdagen 2022.