Skattefinansierad och Politikerstyrd Vård

Skattefinansierad och Politikerstyrd Vård 1

Om skattefinansierad och politikerstyrd vård är så bra som det sägs och allena saliggörande måste man fråga sig varför unga i tvångsvården spänns fast utan lagstöd.
Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har utövat tillsyn av 26 verksamheter och 21 av dessa visar brister, av dessa 11 stycken med allvarliga brister både i vårdmiljön och i användandet av tvångsåtgärder.¹

I ett fall hade ett barn spänts fast med bälte trots att det bara får ske vid omedelbara fara där andra åtgärder inte räcker till. I andra fall hade sondmatning planerats i förväg och slangen fick sitta kvar i näsan. Inhyrda väktare har använts i den patientnära vården.

Rent generellt kan man konstatera att lagarna som reglerar denna verksamhet ytterst bestäms av folket, du och jag, genom våra folkvalda ombud, politikerna. Det är sedan upp till tjänstemän, i detta fall läkare, att besluta om hur och när lagarna ska tillämpas.
Det åligger våra folkvalda ombud att fördela tillräckligt med resurser för att allt ska kunna skötas korrekt.

För att sammanfatta det hela, vi uppdrar åt det allmänna att handlägga det hela på ett korrekt och människovärdigt sätt.
Man skulle kunna säga att det är en del av det omtalade samhällskontraktet. Varken du jag har kompetens eller tid att hantera dessa unga människor. Vi uppdrar åt andra att göra det eftersom det är en god tingens ordning att dela upp arbetet mellan oss.

Problemet är bara att det inte fungerar alls. Om det gjorde det skulle nämligen inte 21 av 26 verksamheter visa brister, varav 11 allvarliga brister.
Visitationer skulle ske utan fastspänning, sondmatning av fastspända skulle inte planeras i förväg eftersom det måste vara närapå omöjligt att veta när ungen blir helt oregerlig till den grad att alla andra alternativ är prövade. Väktare skulle patrullera där de behövs och inte behövas inom tvångsvården.

Orsaken är givetvis mycket enkel. Våra så kallade folkvalda ombud skiter fullständigt i vilket och eftersom skit rinner nedåt kommer det till sist påverka arbetet på golvet.
Man kan uttrycka det annorlunda: samhällskontraktet gäller alla utom politikerna, vi skattebetalare ska betala, hålla gröthålet stängt och konsumera. Om vi från tid till annan limmar fast oss på en väg får vi bonuspoäng.

Det är inte en underdrift att påstå att den nuvarande finansierings- och styrmodellen bör nedmonteras i atomer och gjutas in i betongblock som sänks i världshavens djup. Det fungerar nämligen inte som det är tänkt, istället för demokratisk styrning är det fråga om socialistiskt kaos.
Det är en röra av politiska viljor som skiftar vart fjärde år utan att få någon rätsida på det grundläggande behovet av stabil sjukvård.

Det är helt enkelt dags att överlämna till professionen att hantera frågorna. Finansieringen får vi ta på något annat sätt än via skattsedeln, klåfingriga politiker och byråkrater som ska styra och ställa har vi fått nog av. De kan ta sina visioner och värdegrunder dit där pepparn växer eller ännu längre bort.

För dem som protesterar och tror att allt måste finansieras över skattesedeln måste jag ställa en viktig fråga: är er solidaritet med människor villkorad till att bara fungera om pengarna tas från er under hot om våld?
För dem som oroar sig över ett demokratiskt underskott: titta er omkring, går det lysande med alla demokratiska snedskott vi ser just nu?

Självklart är det rent och skärt trams att sjukvården måste skattefinansieras och vara politikerstyrd. Man borde om inte förr inse det när rapporter kommer i dagen att barn bältas vid visiteringar, att fastspänningar (som ska vara den sista utvägen) planeras i förväg och väktare aktivt deltar i tvångsvården.
Gör man inte det är man extraordinerat korkad och vägrar se verkligheten som den är.
För att tala klarspråk, man är vänsterbliven och inhuman!

  1. Rapportsammanfattning från Ivo:s hemsida.