Skatt är Stöld!
Med den klassiska liberalismens bråkiga släktingar libertarianerna bör man inte diskutera skatter.
Problemet är nämligen att de princip har helt rätt i sak, skatt är stöld. Även om skattesatsen vore så liten som en ynka procent är det i princip stöld om man inte frivilligt avstår den.
Samtidigt är det så att man som god klassisk liberal ogärna avstår att njuta nattväktarstatens frukter. Det vill säga att gränskontroller, polis- domstolsväsende samt en rejäl försvarsmakt finns på plats.
Sedan kan vi så klart argumentera för att om alla är överens om sakernas tillstånd och vad vi ska betala till vore det inte stöld. Efter ett tags funderande inser man dock att dylika tarvligheter inte biter på än tvättäkta och väl ideologisk skolad libertarian.
I princip föredrar nämligen han, det är oftast en han enligt min erfarenhet, att sitta ensam på sin egen ägandes jordplätt med en ansenlig vapenarsenal som enda livförsäkring.
En sak som de flesta människor, utom möjligen notoriska vänsterister, kan vara överens om är att dagens system är genomruttet.
Det blir så när i princip allt ska beskattas och läggas pålagor på.
Inte nog med att du ska avstå stora delar av lönen till kommun, landsting och för en del av oss till staten. Du ska också hysta in med massa dolda källskatter, moms och annat pinsamt elände. Sparar du pengar ska du skatta på det också. Ditt boende behöver också finansiera kassakistorna.
En otroligt pinsam sak är gränssättningen och diversifieringen. Teater anses något finare en en rejäl bärs på krogen, momsen på den förra är lägre än den senare.
Själv hade jag ingen aning om att man inte har möjlighet att göra avdrag för att städa i ett dödsbo, men så är det helt uppenbart. Att anlita illegala flyktingar när man ska flytta till Sagerska palatset är däremot helt avdragsgillt.
Ett annat exempel på skattevansinnet är att statsmakterna ska subventionera folks elräkningar som i första hand blivit höga för att vi lever i ett land med tidvis kallt klimat. Samt, givetvis, att fascistiska element inte önskar att vi ska en elförsörjning som motsvarar behoven under alla årstider.
Att folk har jämn tillgång till el anses nämligen dåligt för klimatet.
Nu har ”regeringen” dessutom beslutat att bönderna ska slippa höga dieselpriser under ett år. Bönderna håller nämligen på att gå under en masse på grund av skatterna.
”Regeringen” säger, på samma gång storsint och anklagande, att 700 miljoner i skatteintäkter kommer gå förlorade på grund av detta.
Man kan se dessa dårskaper som en bister lektion i socialism.
För det är klart att elräkningarna med moms blir extra dyrt när ingen el finns att tillgå på grund av att man lägger ner kraftverken som ska producera elen. Samt att dieseln blir dyr med alla pålagor.
Själva lektionen är dock att socialisterna först själ dina stålar och sedan ger en skärv tillbaka när du håller på att gå under.
”Regeringen” anser då att den visat mannamod och dådkraft. Vore de det minsta förnuftiga skulle de givetvis inte ta ut någon skatt från början så att man slapp eländet helt och hållet.
Kommunal och regionalskatten är givetvis lika illa den. I princip alla Sveriges kommuner finansierar vi exempelvis suboptimal äldrevård med våra pengar. På regional nivå har sjukhusen en så dålig kapacitet på intensivvården att ett par extra fall kan innebära kritiskt läge.
Vi måste alltså nogsamt fundera över hur den här röran ska redas upp. Det är här som den libertarianska aversionen mot skatter blir en bra utgångspunkt att förhålla sig till.
Det som alla bör fundera över är vad vi vill betala till och varför. Därefter rannsaka oss själva om det verkligen är nödvändigt att någon annan än civilsamhället ska sköta de sakerna. Därefter kan vi diskutera skatteobjekt, skattenivåer, metoder och tidsperspektiv.
En sak ska vi ha i minnet. Statsmakten byggdes inte på en dag och kommer ta längre tid än en dag att riva.
