Sjuk Vård

Sjuk Vård 1

Som bekant är skattefinansierad och politiskt styrd sjuk vård det enda rimliga alternativet.

Så rimligt är det att Region Halland i detta nu saknar bemanning för inte mindre än 1400 arbetspass under den kommande sommaren.
Goda råd är därför dyra (och skattefinansierade) för att fylla vakanserna. Det är inte precis lätt att fylla hålen eftersom vårdpersonal liksom andra människor gärna har sommarsemester.

Redan i januari fattade de allvisa politikerna beslut om 200 kronor extra i timmen, utöver övertidsersättning. För en anställd med en grundlön på 35 papp i månaden innebär det nästan 5700 kronor extra per pass.
Det räckte som sagt inte och därför erbjud nu den som tar fem extrapass en klumpsumma på 5000 kronor. Erbjudandet fortsätter med en tusenlapp per pass i upp till tio extrapass som ger 10 000 kronor. För den med 35 000 i grundlön blir det summa summarum 66 700 kronor i extra ersättningar.¹

Erbjudandet gäller inte pensionister eller föräldralediga som väljer att hoppa in under semestern. Inte heller de som tidigare nappat på erbjudandet om att skjuta på sin semester.De sistnämnda får i stället upp till dubbel timlön, utöver grundlönen, under max tio extra arbetspass.

Som förväntat är Vårdförbundet inte särskilt imponerade över lösningen. Det kan jag förstå och jag delar deras åsikt om att surt kan komma efter när medlemmarna sitter där med det som är kvar efter skatten uttröttade av extraarbetet.
Man får antaga att de då antingen drar iväg på semester eller sjukskriver sig på grund av olika utmattningssyndrom.

Vi måste alltså fråga oss varför detta problem ständigt uppstår inom den politikerstyrda och skattefinansierade vården. Problemet är nämligen inte nytt, det är samma visa som förr om åren.
Lyckas vi svara på den frågan kan det nämligen vara så att en lösning på problemet ligger inom det möjligas gräns!

En hint får vi när vi betraktar yrkesgrupperna som fått erbjudandet. Nämligen sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker, undersköterskor, ambulanssjukvårdare, skötare och medicinska sekreterare.
Utan dem skulle inte mycket sjukvård i Sverige alls bli utförd. Vi kan med fog säga det är på deras axlar hela apparaten bärs upp.
En egenhet de har är att de är många till antalet och oftast alldeles för lojala mot sina patienter. Det finns en anledning till att de valt det jobb de har.

Problemet är att både du och jag, och helt säker politiker och byråkrater i det sjukvårdspolitiska komplexet, tar dem för givna.
Vi ser helt enkelt inte skogen för alla träden och tror att de ska ställa upp precis hela tiden. Varje sommar överraskas man tydligen över att så inte är fallet.

En fullt rimlig lösning på problemet, faktiskt den mest självklara av dem alla, är helt enkelt att producera mindre sjukvård. Då försvinner nämligen behovet av personal som ska utföra sjukvården.
Som av en händelse kan ofta helt privata lösningar vara bra på att ordna det så genom att helt enkelt styra flödet av patienter. Men det är självklart svårare för regioner eftersom de förväntas vara där närhelst vi behöver dem, det ingår så att säga i samhällskontraktet.

En annan lika rimlig lösning är att producera smartare sjukvård anpassad efter lokala förhållanden. Det är exempelvis ingen nyhet att mängden människor ökar i vissa städer på sommaren och sålunda kräver mer sjukvård.
I detta ingår även att ta ett helhetsgrepp om personalens arbetsförhållanden inklusive löner. Regionpolitikerna får helt enkelt bita i det sura äpplet och sluta tramsa om att ligga i framkanten hela tiden. Gå åter till ritbordet och verkstaden för att lösa de grundläggande problemen.

Den bästa lösningen är givetvis att skjuta ut politikerna i omloppsbana kring Jupiter, avskaffa regionerna med sina spretiga uppdrag och låta folk som begriper, sjukvårdspersonalen själva, organisera vården. Självklart utan att skattefinansiera, istället får vi vårdtagare rösta med privata försäkringslösningar.
Då slipper vi nämligen flera lager av politiker och byråkrater som besluten ska manglas igenom. Vi får en beslutsnivå och omedelbar koll på läget.

Att detta skulle inträffa är dock helt osannolikt. Politikerna vill nämligen inte förlora sin makt över dig och byråkraterna som de tillsatt vill inte söka nya jobb.
Vi kan alltså med tillförsikt se fram mot många fler somrar med akut personalbrist!

  1. Enligt uppgifter i lokalblaskan Hallandsposten.