Samhällskontraktet

Den som är i min ålder bör ha hört talas om samhällskontraktet.

Vari detta består, eller rättare sagt bestod, i har för mig alltid varit något oklart. En optimistiskt tolkning ska väl vara att man jobbar och rätt för sig och är allmänt snäll. Stat, region och kommun ställer då upp med en räcka väl utformade tjänster och administration av intjänade förmåner.
En annan tolkning är att man föds, lever och dör alltmedan stat, region och kommun snor dina intjänade stålar och förslösar dem på allehanda skräp och bjäfs.

Den absoluta sanningen kanske ligger någonstans mitt i mellan, åtminstone i idealfallet. En sak som de flesta kan vara överens om är åtminstone att de eventuellt positiva sidorna av samhällskontraktet på senare år verkar upphävt.
Medborgarna, oavsett om dessa påstår sig vara ”höger” eller ”vänster” upplever att politiken levererar dåligt, och politikerna anser lite till hens att medborgarna är en jämrans korkskallar som hela tiden röstar fel!

Ett samhällskontrakt kan rent teoretiskt vara en vacker tanke som för tankarna till någon sorts lokalsamhällesmodell där vi sitter ner tillsammans på bynivå och reder ut vårt ansvar gentemot varandra.
Olsson som har traktor och plog får sköta snöröjningen, Andersson är utbildad lärare och får stå för ungarnas skolning och så vidare.
Problemet med det svenska samhällskontraktet är väl att det egentlig mening aldrig har funnits, det har bara existerat i febersjuka politikers och byråkraters drömmar.

Detta ska det med visshet nu bli ändring på, åtminstone under en provperiod med pilotprojekt i Södertälje, Linköping och nordöstra i Göteborg.
Mina läsare, som normalt är väl underrättade om var klankriminalitet finns och korankravaller inträffar anar givetvis var jag är på väg…

Det är polisen¹ som ska testa en tysk modell kallad Kurve Kriegen för att komma tillrätta med att barn blir kriminella.
Den går helt enkelt ut på att man identifierar knott i farozonen och sedan skriver kontrakt med barnet och deras föräldrar.
40 procent av ungdomarna har lämnat den kriminella banan efter att ha fullföljt programmet, enligt den tyska polisen. Resterade 60 procent har åtminstone halverat sin brottsbenägenhet.²

Att det rör sig om insatser som riktas mot specifika samhällsgrupper noteras med tydlighet eftersom man bland annat kartlägger ”negativ klanpåverkan”.
Vore jag det allra minsta vänsterbliven skulle det passa att notera följande: de som riskerar att utsättas för ”negativ klanpåverkan” kan givetvis inte lastas för att de inte känner till det berömda samhällskontraktet, de har varit i Sverige för kort tid!
Jag är istället ett erbarmligt högerspöke av värsta sort, min notering är då man måste ta seden dit man kommer och för böfvelen spotta upp sig ett par hack för att anpassa sig. Annars kan man dra ditt pepparn växer (det vill säga närmare deras ursprungsländer)!

Att man ska skriva kontrakt med folk för att kravallknotten inte ska irra bort sig i ett träsk av kriminalitet är givetvis på alla sätt ett gravt misslyckande. Detta gäller oavsett att målet är att minska den grova brottsligheten. Det gäller oavsett att insatserna kan synas vara oortodoxa som att hjälpa föräldrarna att få jobb genom utbildning, språk eller skuldsanering.

Men ingen kan givetvis neka till att projektet är en sorts formalisering av åtminstone delar av ett samhällskontrakt. Ett samhällskontrakt som i ett etniskt homogen samhälle faller sig ganska naturligt att följa.

Den som reflexmässigt vill anklaga mig för rasism bör betänka att det svenska pilotprojektet bland andra parametrar tittar på negativ klanpåverkan.
Mig veterligen brukar inte lintottar identifiera sig med vissa klaner, eller hur? Inte heller brukar specifikt språket vara ett problem för lintottar när de söker jobb, eller hur?

Sålunda kan vi utan omsvep konstatera följande: Kurve Kriegen är specialdesignat för att hantera det grova och uppsåtliga brott politikerna begått mot det som vi medborgare en gång i tiden, optimistiskt och positivt, uppfattade som samhällskontraktet.

1. Det är NOA, i dagarna uppmärksammat för mindre smickrande saker, som har fått upp ögonen för hornblåsarnas metod.
2. Enligt ett reportage i GP. Hur man kommit fram till en ”halverad brottsbenägenhet” framgår inte.