Säkerhets(o)ordning

Vi måste ställa oss frågan vad som gör oss så olika de som föregått oss?

För de flesta är svaret obehagligt.
Vi är i grund och botten kolbaserade livsformer som omvandlar syre till koldioxid och i övrigt tär på jordens resurser. Man kan för enkelhetens skull kalla oss vandrande högar av kött.
Faktum är att vi snarare är långt sämre än våra tidigaste upplagor som i alla fall levde i någon slags samklang med naturen utan att alltför mycket rubba balansen i densamma.

Tyvärr drabbades något eller några ljushuvuden bland dem, våra tidigaste upplagor, av vandringslust och tog sig ut från Afrika och började kolonisera världen. Huruvida detta var orsaken till att våra kusiner utrotades är väl omtvistat med inte helt osannolikt.
Som lök på laxen fick vi för oss att skapa civilisationer, sannolikt är det ett av våra fånigaste påhitt.
Människan är utan tvekan optimaliserad för att leva som jägare/samlare i en 40 till 50 år, sedan går det bara utför.

Hur det än är med de sakerna kan vi nu konstatera att vi får gräva där vi står och arbeta med det vi har. Därför måste jag kasta ut frågan om varför vi ingenting begriper och ingenting har lärt?

Svaret är givetvis mycket enkelt. Vänstern och vänsterismen hatar lärdomar från förr eftersom de anser att historien skapades av elaka och icke i god ordning genuscertifierade män. Vidare anser denna samtidsrörelse att man kan resonera med alla och envar, förmodligen tror de också på enhörningar som fiser kamomilldoftande regnbågar.

Man utan att slira på sanningen konstatera att vänsterns och vänsterismens trams fört oss dit vi står i dag. Anfallskrig på Europeisk mark eftersom man varit upptagen med annat än att näpsa ryss och visa honom var skåpet ska stå. Det är nämligen ett faktum som man tydligen glömt bort efter att Ronald Reagan hade vänligheten att rusta Ivan sönder och samman på 80-talet.

Än en gång har teorin om att onda nationer och imperier som går under automatiskt ersätts av fredsälskande demokratier, bara man inför amerikansk kultur, visat sig vara felaktig.
Vi har nu kommit till stadium där läxan börjar bli väl dyrköpt. Som har det visat sig även i andra fall innebär inte kapitalismens ljuva upplysning att ett land blir mycket friare.

I den sistnämnda kategorin ingår Kina som gått från kommunistisk enpartistat med absolut planekonomi till kommunistisk enpartistat med kapitalistisk (plan)ekonomi.
Där har västvärlden inte kunnat begripa det faktum att de flesta kineser tycks nöja sig med en mycket högre levnadsstandard än mycket högre levnadsstandard och demokratiska fri och rättigheter.
Detta beror givetvis på att vänstern och vänsterismen har svårt att förstå en mycket enkel sak. Alla folkslag runt om i världen är inte och kommer aldrig tänka och fungera som en tokfeministisk klimatneurotiker från Västeuropa.

Det sista är särskilt viktigt att förstå i det vidare sammanhanget av Rysslands övergrepp mot Ukraina. Kina kastar nämligen lystna blickar mot Taiwan, beroende på vad som händer med Ukraina kommer Kina noga överväga hur man ska gå vidare med sin hantering av Taiwan.
Det är det mest omedelbara problemet världen har att undvika att hantera efter det att man undvikit att hantera Ukrainas situation med annat än vackra ord om solidaritet.

Det är detta som är resultatet av den nya Säkerhets(o)ordning som inte enbart kan skyllas på en alltmer paranoid Putte som under ett bra tag suttit isolerad bakom Kremls murar. Säkerhets(o)ordningen kan också skyllas på ett svagt och eftergivligt ledarskap i västvärlden som har varit mer upptaget att drömma om förbrödring, feminisering och fabler än att hantera en jobbig och dum omvärld.

Omvärlden är nämligen många gånger obehaglig, ja rentav brutal. Frågan är bara varför våra höga vederbörande inte inser detta innan allting är för sent.
Sverige är såklart ett helt särskilt fall i den stupida internationella ligan. 1925 tog vi ett försvarsbeslut om militär nedrustning som höll på att få oerhörda konsekvenser när andra världskriget bröt ut.
Under och efter andra världskriget vaknade man till och körde på ganska bra till 1968. Då inleddes ytterligare en nedgångsperiod som fick sin kulmen 1992, 1996 och 2000. Efter det har det mer eller mindre varit nattsvart.

Förutom det kan vi konstatera att både Putte och Xi har en mycket annorlunda syn än västs ”ledare” på hur säkerhetsfrågor skall hanteras. För dem är internationella avtal, regler och principer underordnat den reella vapenmakt man faktiskt besitter.
På västspråk kallas det för ”mobbarfasoner”. Då varken Putte eller Xi är av den uppfattningen att ord sårar så bryr de sig inte särskilt om vilket språkbruk väst använder, snarare räknar de antalet kulor och granater de har att leka med.
Deras matematik är mycket enkel. Den som har mest vinner.

Och just med den enkla matematiken bör väst möta dem. Inte med fagra ord om säkerhetsordningar som bara blir Säkerhets(o)ordningar. Alla är vi nämligen fortfarande vandrande högar med kött som omvandlar syre till koldioxid och i övrigt tär på jordens knappa resurser.
Risken om vi fortsätter ge efter för de som önskar krig är den att det naturen kan återhämta sig fortare än vi anar när mycket färre av oss finns kvar att tära på den!