Sabotage

Sabotage 1

Tolv så kallade klimataktivister döms för sabotage och ohörsamhet mot ordningsmakten efter en beramad aktion den 29 augusti.

Några hårdare påföljder blir det inte fråga om i tingsrätten. Nio av de åtalade döms till villkorlig dom, varav två får dagsböter. Tre döms till skyddstillsyn.
Ett magert resultat om man betänker att maxstraffet ligger på 4 års fängelse.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att både åklagaren och de dömda synes missnöjda. Den förra funderar på att överklaga och de senare har tydligen redan bestämt sig för att göra det. Beslutet att överklaga kommer för övrigt inte som en direkt överraskning. Aktivisterna anser sig vara ute på ett korståg för klimat och miljö.

På ett principiellt plan kan en frihetligt lagd individ som jag hålla med om att civil olydnad är av godo. Skam vore annars när man betänker att målet med min verksamhet i princip är att undergräva vår nuvarande stat.
Å andra sidan, och detta är mycket viktigt, jag kan inte tolerera att tredje man utsätts för fara.
I detta fallet att en ambulans hindrades från att komma fram och att aktionen i övrigt drabbade fredliga bilister.

Civil olydnad ska drabba politiska institutioner, myndigheter och företag som förtjänar det. Det får aldrig vara fråga om att oskyldiga människor råkar illa ut, som i detta fallet.

Det mest avgörande problemet med dagens militanta klimat och miljörörelse är för övrigt inte deras grundläggande åsikter om klimat och miljö. Problemet är att de anser sig vara ute på ett korståg för att rädda moder jord från människan. De tror sig helt enkelt veta bättre än alla andra.
Då är det lätt hänt att man tappar perspektiven och går över gränsen. Precis som man gjorde i detta fallet.

Det finns ytterligare ett problem med dessa människor. De har i stort antal infiltrerat politiska partier, myndigheter och företag. Ännu har vi nog bara fått en försmak av vad godhetsonanisterna kan åstadkomma och frågan är vad som händer om även hovrätten nöjer sig med att smälla dem på fingrarna.

Det mest sannolika är att de får blodad tand och ytterligare förskjuter gränserna för sina aktioner.
Då står vi inte långt ifrån möjligheten att det snart inträffar dödsfall som ett direkt resultat av verksamheten.

I allra värsta fall kommer det bli fråga om rena rama sammandrabbningar mellan den ena och den andra sidan.

Faktum är att just nu har västerlandets vänsterblivenhet ett fruktansvärt starkt momentum av den enkla anledningen att man ser hot överallt.
Det är miljö, klimat och fascism en masse enligt dem. Ska man tro på (vilket vettiga människor givetvis inte gör) på allt man läser så ligger planerna på ett ariskt fjärde rike färdiga att verkställas.

Den omnämnda klimataktionen är en del av detta. Illa upplysta människor med dålig impulskontroll och för lite att göra som sluter sig samman och hetsar varandra.
I den bästa av världar låste man givetvis in dem för att låta hetsen svalna något. Problemet är att vi inte lever i den bästa av världar. Rättsvårdande instanser är till och med lagligen skyldiga att betänka omständigheter som kan vara förmildrande.

Som läget är nu, när det står och väger, måste jag konstatera att det i viss mån känns skönt att att den nuvarande ”regeringen” har SD som övervakare. Det förhindrar sannolikt de värsta överdrifterna i vänsterliberal riktning.
Det självklara problemet är att det kan slå över i en alltför repressiv stat, och det är inte heller önskvärt.

Ett klassiskt liberalt samhälle där vuxna människor klarade att ta ansvar vore givetvis den bästa lösningen.
Där skulle en klimataktion av det slaget vi talar om nu aldrig komma till stånd. De inblandade torde nämligen begripa att det inte gör någon som helst nytta att reta upp sina medmänniskor eller hindra ambulanser från att komma fram.

I det socialistiska träsk vi nu framlever våra liv i krävs inte den eller någon annan form av eftertanke. Tvärtom kan det vara bra att inte ha den eftersom det leder till en kortvarig behovstillfredsställelse, berömmelse och i bästa fall martyrskap.

det klassiskt liberala samhället är ett samhälle för vuxna och trygga individer. Där ser man till att rikta sin civila olydnad mot dem som förtjänar det.
Juvenila fastlimningar på vägar i rusningstrafik som hotar liv och hälsa begriper man att avstå.
Jag hoppas att hovrätten har mod nog att markera hårt!