Rösta 2022?

Rösta 2022? 1

Ska man rösta i valet 2022?

Därom tvistar de som tror sig vara lärda fastän svaret egentligen är mycket enkelt. Det är helt upp dig själv och alla argument för eller mot är egentligen giltiga.
Själv kommer jag självklart inte att göra det. Min uppmaning till alla politiskt aktiva är givetvis att göra detsamma. Åtminstone kan man ha vett att avstå i det val där man själv är aktuell.

Den intressanta frågan är egentligen om vi behöver rösta? För att få ett svar på den frågan kan vi börja med att studera en av Sveriges fyra så kallade grundlagar, regeringsformen. Kan första paragrafen därstädes ge oss vägledning i frågan?

§1. All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

Den offentliga makten utövas under lagarna.

Redan den första meningen är bra knepig att begripa, det huvudsakliga problemet ligger i det allmänna begreppet ”folket”. Men även formuleringen ”All offentlig makt i Sverige utgår från” bör få oss att studsa till, håller ni inte med?

Om vi börjar med detta folk som det talas om så är det bevisligen så att politikerna har en mycket stor frihet att definiera vilka dessa är.
Inte bara genom att stifta lagar om när man blir en del av detta folk, utan också i mångt och mycket bestämma om vilka som ska vara kandidater till folk. Det senare genom att öppna gränserna på vid gavel, och vädja om att vi ska göra detsamma med våra hjärtan. För övrigt håller politiker i princip alla läger, Klassiskt liberala partiet torde vara det enda undantaget, ett hårt grepp om utbildningssystemet för våra kravallknott. Där lär man inte slippa undan indoktrinering i den rådande värdegrunden.

Det behöver väl heller knappast sägas att att ”utanförskap” med bidragsberoende är att föredra för framför allt sosseriet och dem till vänster om dem.
Vem tror egentligen att en muhammedansk 7-barnsmamma med ett ordförråd på svenska som överträffas av vilken fyraåring som helst, undantaget hennes egen, och gravt bidragsberoende kommer bita den hand som föder henne?

För övrigt är det så att det enda kravet för en person född i Sverige är att 18-årsdagen inträffar före valdagen. I praktiken har vi högre krav på dem som kör bil, för att bestämma landets framtid räcker det med att du har puls!

Det här med att all offentlig makt ska utgå från folket är i bästa fall en ordentlig överdrift. Tanken är givetvis att politiker i riksdagen ska spegla folkviljan i sitt lagstiftande arbete. Dessutom att folket väljer politiker som i sin tur utser de högre ämbetshennen, därefter utser dessa höga vederbörande sina tjänstehen och så vidare.

Det finns flera problem med att se saken på det sättet. Ett av de mer uppenbara är att alla nuvarande riksdagshen, oavsett partifärg, är övertygade om att just de har fullständigt rätt i sak. I bästa fall, och detta är verkligen i bästa fall, så uppfattar de som sin uppgift att tvinga på folk sin vilja genom lagstiftning.
I sämsta fall är de kompletta Socialdemonkrater och är bara ute efter makten som sådan och lierar sig med vilket pack som helst för att sitta kvar. Återval sker då lättast genom att gå i opposition mot sig själva.

När det gäller utnämningsmakten så är det självklart så att ingen regering utser människor som är illojala med dem. Vidare behöver ingen regering redovisa hur varken tankar eller samtal gått för att ett visst stolpskott utsetts till generaldirektör eller annat, det skulle annars vara en upplysande läsning i många fall.
Självklart blir det ett stort problem när socialismen även fyller på från andra hållet med marschen genom institutionerna från ett av värdegrunder och andra tarvligheter genomsyrat skolsystem.
Till slut får man det som är Sverige idag, ett förbannat trams och konsensus helt enkelt.

När vi kommit så långt i första paragrafen är blodtrycket på dödliga nivåer. Ändå återstår det värsta!
Man påstår att ”Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning…”. Detta samtidigt som ”justitieministern” kräks över politiska motståndare som yppar kritik i vilket media som helst och vänsterblivna mähän får krupp över fullständigt legala politiska kampanjer i tunnelbanan.
I statskontrollerade medier förevisas väderkartor i ilsket lavarött och rikspolitiker stänger in sig i sina åsiktsbubblor på Twatter. Lokaltidningar vägrar ta in debattartiklar om man inte tillhör rätt parti och den som vågar yppa en tanke som avviker det minsta från vad som anses rätt blir brännmärkt.
Givetvis borde det istället stå ”Den svenska folkstyrelsen bygger på RÄTT åsiktsbildning…”.

Fortsättningen ”allmän och lika rösträtt” är som jag tidigare redogjort för en del av problemet. Ett verktyg för politiker att skaffa sig röstboskap. Rösträtt ska inte vara något som någon bara får för att man uppehåller sig i landet, den ska förtjänas på betydligt tuffare meriter och politiker ska inte ha någon alls i allmänna val.

Avslutningen av första paragrafen är likaledes skum: Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.

Man tycks utgå ifrån att vi vill ha både en stat och självstyrande kommuner? Hur det fungerar ser vi prov på i dagens Sverige där staten håller kommunerna som gisslan under lagar och bidrag.
Ve den kommunalpolitiker som exempelvis har synpunkter på hur bidragsmigranter skall fördelas i Sverige! Problematiskt är det också med lantisar som har synpunkter på vindmöllor och behovet av sjukvård i obygderna. Märkligast av allt är dock att riskdagen verkar utgå från att hela vårt avlånga land är totalt enhetligt och har samma förutsättningar, för en lekman som undertecknad framstår det som ytterst märkligt.

Självklart är det så att kommunerna borde ha statsmakten i Stockholm i ett stenhårt punggrepp, inte tvärtom. Självklart skulle det innebära att vänsteristerna, av vilka vi har ett flertal av innanför tullarna i Stockholm, inte skulle kunna pådyvla resten av Sverige sina erbarmliga dumheter. Självklart är det anledningen till att vänsterblivna spjärnar emot allt vad de kan.

Att ”Den offentliga makten utövas under lagarna” är givetvis ingen garanti för att varken lagarna eller dess tillämpning är särskilt bra. Om karriärpuckon vars högsta mål i livet är att pådyvla folk sin egen vilja stiftar lagarna blir lagarna därefter, som att alla tak på offentliga byggnader i Sverige ska bekläs med solceller (vilket bråkröret Bolund på fullt allvar föreslagit). Eller att magasin till vapen ska vara licenspliktiga. Eller att kvinnor inte ska kunna beväpna sig med tårgas, och så vidare…

Slutsatsen är självklart att det varken gör eller till eller från om du röstar eller inte. Systemet är riggat för att du ska förlora. Hur du än vrider och vänder dig är du en förlorare. Det är ett bittert faktum, men lika sant i höstens val som i tidigare charader.
Det som är verkligt intressant i sammanhanget är emellertid en annan sak, nämligen att våra politiker lyckats göra folk livrädda att försöka ändra systemet.

De har sålt in tanken om att den som röstar kan ”kasta bort” sin röst om man vågar lägga den på ett icke i riskdagen etablerat parti. I själva verket menar man alltså att allmän och lika rösträtt betyder att man allmänhet ska rösta på likadana partier. För stora avvikelser i tankeverksamheten hos valboskapen leder bara till problem, tycks politikerna mena. I själva verket är de givetvis rädda för att avhända sig rätten att lägga sig i våra liv i stort och smått.

Själv har jag rivit sönder mitt röstkort som en symbolhandling eftersom jag vägrar rösta i ett val som jag själv ställer upp i, det skulle ju vara fusk!
Hur du ska göra vill jag inte lägga mig i. Däremot vill jag påpeka att det innan man studsar iväg till vallokalen kan vara bra att tänka efter både en och två gånger!