Rikets Budget

Rikets Budget 1

Enligt uppgifter som nått mig från huvudstaden har regeringen inför riskdagens ledamöter presenterat rikets budget.

Som förväntat råder det, beroende på partitillhörighet, delade meningar om huruvida den skall anses rimlig eller inte. Grovt räknat tycker högersocialisterna, som framlagt budgeten, att den är ett under av statsmannaskap och finess.
Vänstersocialisterna å sin sida anser mest hela rasket vara en ren förolämpning mot allt vad god smak heter. De önskar köra eländet genom en papperstugg och bränna upp resterna på närmsta sopstation.

Vad det vänstraste av riskdagens två vänsterblock verkar tycka vara mest illa är att det kanske inte fullt så vänstra blocket, som får lov att sägas vara ganska mycket vänster ändå, tydligen sagt stopp till för mer pengar till regioner och kommuner.
Detta kommer då leda till att sjukvården går under och att grund- och gymnasieskolor försvinner från jordens yta.

Så är det ju, vet nog vänster-vänsterpolitikerna i Sveriges Riskdag att berätta, att deras partikolleger som sitter i region- och kommunfullmäktigeförsamlingar runt om i landet är sådana erbarmliga stolpskott att de inte kan hantera också denna situation.
Eller så kanske man helt enkelt utgår ifrån att de redan spenderat upp sina krigskassor som fylldes på rejält av staten under den nyss avslutade dödsmördarpandemin, åtminstone gäller det regionerna.

När det gäller själva sjukvården som får anses vara regionernas huvudsakliga sysselsättning, även om de förväntas sysselsätta sig med allt från cykelbanor till japansk rep-bondage också, så kan man fundera över hur den är organiserad.

Ett exempel är en nära anhörig till undertecknad som studerar de medicinska vetenskaperna. Personen ifråga befinner sig på den sjunde terminen av elva som ingår i grundutbildningen. Han har redan bestämt sig för vad han inte vill pyssla med i framtiden, att sitta och häcka framför en dator större delen av dagen önskar han inte.
En rimlig fråga vi ska ställa oss är alltså, varför skall läkare sitta framför en dator hela dagarna? Ska man inte styra dem mot att arbeta med patienter istället för att administrera?

Men en ännu viktigare fråga är ändå denna: varför ska regioner och kommuner behöva förlita sig på bidrag från staten?

Vi kan visserligen undra varför regioner alls ska finnas, men vi har dem där de ligger för tillfället. Idealet är givetvis att denna koloss helt avvecklas. Under tiden vi väntar på att det ska inträffa är frågan om statsbidrag till dem och kommunerna relevant att ställa.

Problemet är nämligen att staten har dessa båda i ett stadigt grepp vid ballarna. Det borde givetvis vara tvärtom, då skulle inte karriärstropparna i riskdagen kunna ställa till med en oreda de gör idag med bidrag som villkoras till höger och vänster.
Då skulle makten flyttas närmare dig och mig, vi skulle få mer att säga till om hur stålarna kom bäst till sin rätt.

Det är också orsaken till att politikerna inte vill ändra på systemet, de skulle förlora sin möjlighet att påtvinga de allsköns dumheter vi tvingas stå ut med nu.
Allt som innebär mer frihet för den enskilde medborgaren önskar riskdag och regering att motarbeta i grunden.

Så klart vill den nuvarande riskdagsmajoriteten behålla kulorna för att satsa på vad de vill ha. Precis som deras motståndare tycker illa därom.
Vi kan ge oss tusan på att det även nästa gång blir ett liv och kiv om budgeten igen. Då kanske vi är med i Nato och helt plötsligt vill ”borgerligheten” smöra lite för kommunerna. Då blir det en ryckighet åt andra hållet.

De enda man egentligen kan lita på i budgetsammanhang är egentligen MiljöPhascisterna. De har föreslagit i princip gratis gratis kollektivtrafik till alla enligt tysk modell.
En viss heder renderar det dem att att de alltid är komplett verklighetsfrånvända vad det än gäller. Där vilar inga halta löss, om man nu ska uttrycka sig milt!

Själv ser jag fram emot den dagen när ”finansministern” i egen hög person måste åka på tiggarstråt till landets kommuner för att skrapa ihop stålar till statskassan.
Den dagen är jag nöjd!