Reningsdag

Skärtorsdagen är en reningsdag. Temat på skärtorsdagens gudstjänst är nattvardens instiftande.

I Sverige firar bidragsmigranter och kulturberikare detta högtidliga tillfälle genom att begå upplopp i Linköping och Norrköping. Det är med andra ord långt från den ödmjukhet som Jesus visade sina lärjungar samma dag, nämligen att tvätta deras fötter före det att de gemensamt intog påskmåltiden.

Orsaken till upploppen skulle vara att Rasmus Paludan fått tillstånd till en allmän sammankomst för att utöva sin yttrandefrihet. För den som inte trodde sina ögon när han eller hon läste föregående mening kan jag ta det en gång till: Orsaken till upploppen skulle vara att Rasmus Paludan fått tillstånd till en allmän sammankomst för att utöva sin yttrandefrihet.

I princip all rapportering av saken tar upp det faktum att Rasmus Paludan planerade att under den tillståndsgivna allmänna sammankomsten bränna ett exemplar av Koranen. En påstått religiös urkund som hålls för helig av samma bidragsmigranter och kulturberikare som var drivande i upploppen.

Av detta kan man dra slutsatsen att vissa grupper av ”människor” i Linköping och Norrköping kanske skulle må bättre av att flytta till länder där ingen frihet att yttra sig existerar. Då slapp de jaga upp sig så väldigt över det faktum att vi i Sverige bejakar det faktum att människor, och för den delen ”människor”, har långtgående rättigheter att tänka, tala och handla fritt utan att därför bli våldsamma.

Om nu det argumentet inte accepteras så kunde man åtminstone begripa att visa lite uppskattning för vår gästfrihet. Ett argument för att förflytta sig från sina hemländer i främre Orienten är ju att man haft det eländigt därstädes med förtryck, krig och andra hemskheter. Då borde man rimligtvis uppleva det positivt att få leva i ett land utan krig, förtryck och andra hemskheter.

Istället för att anställa och genomföra upplopp för att Rasmus Paludan planerar att genomföra en tillståndsgiven allmän sammankomst borde man söka dialog med honom.
Fast det kan ju, åtminstone teoretiskt, vara så att upploppsmakarna inte är vidare värst intresserade av att anpassa sig till våra seder och bruk. Förmodligen för att de inte på ett djupare plan uppskattar tingens ordning här i Sverige. Vilket tyder på att deras motiv för att komma hit och ställa till elände har en annan orsak än vad som vanligen uppges.

I själva verket får vi nog anta att de trivs bra med sin egen variant av det som de kallar för ”kultur”. Till Sverige flyttar man snarare av ekonomiska skäl än något annat. Det är åtminstone inte för att i någon högre utsträckning anpassa sig till västerlandets seder och bruk rörande yttrandefrihet.
Det är det som i dagligt tal kallas integrationsresistens.

Integrationsresistens är för övrigt ett mycket intressant fenomen som det offentliga Sverige har svårt att förstå. I min egen hemstad Halmstad har exempelvis valdeltagandet i bostadsområdet Andersberg, området där mångkulturfestivaler gör skäl för namnet genom att firas med skottlossningar, visat sig vara lågt.

Bekymrade förståsigpåare konstaterar att det bland annat beror på den höga omsättningen av ”hyresgäster”. Samt, lite i förbifarten, att det inte är helt enkelt att producera valinformation på 6 (sex) olika språk.
Nu skall det dock bli ändring på den saken då kontoret för medborgarservice i området, där invånarna bland annat kan få sig till livs nyhetstidningar på sina hemländers språk, kraftsamlar på problemet.

Sannolikt har man samma problem i de områden i Linköping och Norrköping där upploppen inträffade. Frågan är väl helt enkelt om invånarna på ett intellektuellt plan alls begriper det faktum att vi i Sverige har en annan syn på sakernas tillstånd än vad som hålls för sant i deras ”kultur”.
Jag misstänker att vi inte kan hålla det för säkert.

Lösningen på problemet är emellertid enkel. Antingen anpassar man sig eller så ombedes man att ta sitt pick och pack och dra annorstädes.
Det finns gott om länder där dessa människors kulturella särdrag kommer bättre till nytta än här i Sverige.