Reklamombudsmannen

I Sverige har vi en Reklamombudsman och folk som sätter honom i arbete!

När man tittar på bilden till denna text noteras en kvinna i baddräkt som stiger upp ur en pool.
Den bilden har Hotel Tylösand på en påse de ger gästerna att använda till sina blöta badkläder. Den av svensk kustbandsgeografi intresserade kan för övrigt konstatera att bilden är tagen på plats i Tylösand.
Inte bara är det typiskt halländska sanddyner i bakgrunden, till vänster skymtar man dessutom en bit av den bekanta Tylön.

I ena hörnet av nämnda påse står det tryckt ”Let’s get wet @Hotel Tylösand”. Ingen kan väl tro att en av jämställdhetsiver svårt anfrätt hotellgäst tagit illa vid sig och anmält påsen till Reklamombudsmannen?

Så är verkligen fallet och arrangemanget är nu fält för könsdiskriminerande reklam. Enligt ett reportage i lokalblaskan Hallandsposten uttalar Reklamombudsmannen följande: ”Texten ihop med bilden ”med fokus på bröst utstickande bröstvårtor, mage och rumpa/höfter”, gör att anmälaren tolkar ”wet” som ”sexuellt våt”.”

Vilket givetvis inte går för sig i en samtid som vår där huvudstadens gator årligen beträds av vuxna karlar med dildosar i pannan och småbarnsmammor utan att genera sig producerar pornografi på så kallat sociala medieplattformar.
Vi har en ”försvarsmakt” som berömmer sig för att inte alltid marschera rakt och sexspalter kors och tvärs, men humor saknar vi så det räcker och blir över.

Hotel Tylösands direktör är givetvis, om skämtet ursäktas, lite tagen på sängen av Reklamombudsmannens beslut, vilket är lätt att förstå.
Hotellet är nämligen vida känt för att tycka om fotokonst. Bilden på kvinnan som stiger upp ur poolen har man enligt uppgift haft i en 6-7 år.

Reklamombudsmannen är dock obevekliga i sin bedömning. Enligt Hallandsposten motiverar man beslutet enligt följande: ”Nämnden finner sammantaget att kvinnan framställs som ett sexobjekt. Framställ­ningen av kvinnan ihop med texten går utöver vad som är motiverat för att marknadsföra spa-­tjänster och är där­med ned­värderande för kvinnor i allmänhet. Reklamen är där­för köns­diskri­min­erande och strider därmed mot artikel 2 första stycket i ICC:s regler”.

ICC står för International Chamber of Commerce, eller Näringslivets världsorganisation, och förklarar säkerligen hela saken.
Ingenting är nämligen så viktigt för svenskar som att på de mest analretendent möjliga sättet tolka ingångna internationella överenskommelser. Särskilt om det gäller jämlikhet och dylika saker.

Sannolikt är det så att framtida historiker kommer anse just svenska tolkningar av internationella avtal som den mest bidragande orsaken till att landet gick under. Till slut blev det liksom inget av med svenskheten, det var blott och bart en globalistisk sörja kvar det i fornstora dagar så stolta landet.

För Hotel Tylösand är det åter till ritbordet som gäller.
Sannolikt hjälper det föga med enbart att plocka in en karl i badbrallor tillsammans med kvinnan och skriva ”påse för blöta badkläder”. Det kan ju tolkas som kvinnan tvingas ta av sig för att bli våldtagen.

Inte heller kan man tänka sig ett pseudosvenskt fruntimmer i enmanstält eftersom en sådan bild sannolikt kränker profeten.
Återstår då en vanlig plastpåse utan tryck eller text. Det kan tänkas att den lösningen i viss mån förtar lite av exklusiviteten, men ingen blir i alla fall kränkt av det (hoppas jag).

Eller så kan människor ta saker för vad de är och testa att ha lite humor. Livet behöver inte vara dödsallvarligt precis hela tiden.
Tråkmånsarna på Reklamombudsmannen, som ser sexuellt på allt som rör sig, kan med fördel omlokaliseras till någon annanstans där de inte kan göra någon skada. Mitt förslag är att vi börjar bemanna fyrarna längst ut i havsbandet igen.

Till alla tråkmånsar, vilket sannolikt till största delen är feminister, vänsterister och annat löst folk, skickar jag följande uppmaning: Skaffa er ett liv istället för att trakassera hederliga företagare!