Reducera antalet statliga lagar

”Klassiskt Liberala Partiet vill kraftigt reducera antalet statliga lagar och regler. Samtidigt vill vi stärka åklagarväsendets resurser samt straffpåföljden för brott mot de lagar som återstår. Den så kallade ’straffrabatten’ för personer som begår en serie brott ska också den avskaffas.

I Sverige idag har vi en praktiskt taget oöverskådlig lista med förbud och påbud. Man har ofta lagstiftat i flera lager och dessutom lagstiftar man allt oftare mot beteenden som bara ”väl inte är så bra”. Det är ett ytterst osunt sätt att se på människor och att jobba med lagar och förbud.

Kommunerna blir istället fria att lokalt lagstifta om småsaker som invånarna i just den kommunen tycker är rätt, riktigt och nödvändigt. Vi anser att polisen ska fokusera på allvarliga brott, så kallade vardagsbrott samt brott mot liv och hälsa men det är upp till väljarna ute i respektive kommun att besluta genom sitt demokratiska personval av chef för den kommunala ordningspolisen.”

Ovanstående är citerat från Klassiskt Liberala Partiets partiprogram och är intressant att fundera över efter att en man i Halmstad av tingsrätten dömts till 50 dagsböter à 120 kronor (6 000 kronor).
Det han dömdes för var ringa dopningsbrott, ringa narkotikabrott och rattfylleri efter att ha kört bil påverkad. Värt att notera i sammanhanget, vilket också noteras av påföljden, är att han inte skadade någon annan människa. Man kan med fog kalla ”brottet” för offerlöst.

Mannens brottslighet kan således sorteras in i den kategori som i partiprogrammet omnämns ”beteenden som bara ”väl inte är så bra”.”
Andra saker som ”väl inte är så bra” är, även om listan kan göras oändlig, exempelvis att köra bil och glo i mobilen, cykla/gå på fel sida av vägen och allmänt bete sig som en blådåre i trafiken. Värt att notera i sammanhanget är att samtliga dessa beteenden är förbjudna. För att citera Annie Lööf, f.d. ledare för Cekten, ”att vara kriminell är förbjudet i Sverige”.

Ett stort problem med lagstiftning är helt enkelt att vi inte tycks kunna hota med straff för att få människor att lyda. Att lagstifta mot ren och skär dumhet är också omöjligt.
För att citera partiprogrammet igen: ”Det är ett ytterst osunt sätt att se på människor och att jobba med lagar och förbud.”

Klassiskt Liberala Partiet är emellertid inte ett parti som önskar skriva folk på näsan. Vi inser att människorna i exempelvis Kalix kan ha andra synpunkter och prioriteringar än folket i Malmö.
Därför anser vi att det blir bäst att bestämma lokalt om lagstiftningen: ”Kommunerna blir istället fria att lokalt lagstifta om småsaker som invånarna i just den kommunen tycker är rätt, riktigt och nödvändigt. Vi anser att polisen ska fokusera på allvarliga brott, så kallade vardagsbrott samt brott mot liv och hälsa men det är upp till väljarna ute i respektive kommun att besluta genom sitt demokratiska personval av chef för den kommunala ordningspolisen.”

Detta kommer leda till vad socialister avskyr allra mest, lokala variationer. Självklart kan ett utfall vara att vissa kommuner får en extremt restriktiv lagstiftning gällande exempelvis doping-, narkotika- och rattfylleribrottslighet, medans andra ligger kvar på nuvarande syn på sakerna och ytterligare andra  skaffar sig en långt mer liberalare lagstiftning.
Klassiskt Liberala Partiet anser att en sådan utveckling inte bara kan vara förväntad utan också bra, vår målsättning är nämligen att på aggressivast lämna människor ifred att bestämma själva.
Då ligger det i sakens natur att lokala lösningar anses vara bra.

Lagar ska fungera som gemensamt överenskomna minimum som man har att förhålla sig till. Lagar ska inte användas för att skicka signaler hit och dit eller för att visa handlingskraft.
Lagar ska vara enkla att begripa och intuitivt lätta att förhålla sig till. Lagstiftning skall präglas av sunt förnuft och lokala förhållanden.
Lagar ska däremot inte stiftas av världsfrånvända godhetsapostlar i Stockholm vars målsättning är att påtvinga precis alla andra sin vilja.