Pseudoliberalerna och Skolan

Pseudoliberalerna och Skolan 1

Drygt 14 procent av niondeklassarna som gick ut 2020 var inte behöriga till något av gymnasieskolans nationella program. Enligt pseudoLiberalernas talesman i skolfrågor, Roger Haddad, beror det på att vi har en kultur som inte tillåter att eleverna får gå om och komplettera.

Lösningen på problemet ska enligt honom vara att obligatorisk så kallad sommarskola redan från årskurs 4. Idag erbjuder man den möjligheten först i 8 och 9 klass.
Man vill också luckra upp skollagen så att det blir möjligt att undervisa på kvällar och helger.

Man anser rent allmänt, tycks det, att barnen inte får tillräckligt med stöd att nå upp till kunskapsmålen. Vilket givetvis är ett intressant resonemang.
Vi måste nämligen fråga oss om kunskapsmålen är så väldigt mycket högre idag än när exempelvis jag gick i grundskolan på 70 och 80-talet? Eller, hemska tanke, har ungarna blivit dummare?

Nyamko Sabuni, partiledare för pseudoLiberalerna och obotlig optimist, anser att det finns gott om utrymme för förändringar.
Lärarnas riksförbund (LR) menar däremot att det inte finns tillräckligt med resurser för att öka mängden undervisning.

Ordföranden för LR, Åsa Fahlén, uttalar sig enligt följande om förslaget:
– Jag tycker att det här tyder på att man inte riktigt har koll på hur läget och verkligheten ser ut ute i skolorna för Sveriges lärare.

Även Lärarförbundet är kritiska och anser att det finns viktigare problem att lösa.

Men, varken hos Haddad eller Sabuni vilar det några halta löss.
Pseudoliberalerna talar om att skapa lockande förutsättningar för att studenter på universitet och högskolor ska söka sig till kompletterande pedagogiska utbildningar (KPU) under somrarna för att fler behöriga lärare ska kunna bistå inom skolväsendet.
Vem vet, kanske ska det också genomföras  i form av extraundervisning på kvällar och helger?

Man står med andra ord långt ifrån professionen som vill att lärarna ska få ägna sig åt det som på managementsvenska kallas för kärnuppgiften i yrket. Vilket i princip är enkelt. Nämligen att lära barnen saker och ting. Exempelvis Hallands floder, att Stockholm är rikets huvudstad och att hund heter dog på engelska.

Problemet med lovskolor och extraundervisning på kvällar och helger är precis som lärarna påstår, att själva grundproblemet är kvar. Nämligen att den ordinarie undervisningen tydligen inte utbildar och bildar ungarna i tillräcklig omfattning. Vilket givetvis är problematiskt för en liten nordeuropeisk randstat som inte enbart kan leva på vidsträckta skogar och långgrunda stränder.

14 procent är en ganska betydande del ungar.
En del av problemet är givetvis att kraven för att få komma in är för höga för vissa barn. De saknar helt enkelt intellektuella förutsättningar. En del av barnen kanske har nödvändiga sinnesförmögenheter för att klara av att med viss möda nå upp till det som krävs, men misslyckas på grund av andra orsaker. Exempelvis att de saknar stöd hemifrån.

Bland annat har jag i mitt yrke råkat ut för barn födda i Sverige av utländska föräldrar, från främre Orienten, som inte i andra klass helt förstår begreppen “bättre” och “sämre”. Förmodligen beroende på att deras språkförståelse blir haltande när svenska endast talas i skolan.

Sverige har många problem. Ett av dem är givetvis att vi har en tendens att hylla teoretiska kunskaper, vilket fungerar dåligt för många människor. Ett annat är vi har många människor i landet som inte helt omfattas av vår kultur.
Självklart blir det väldigt jobbigt om man dels har låg intellektuell förmåga och kulturella problem. Om detta må vi dock inte orda om, ty det kallas rasism och bryter grovt mot värdegrunden som omfattar oss alla i evigheten. Amen!

Ytterligare problematiskt är att staten envisas med att lägga fast oomkullrunkeliga läroplaner. Det behöver man inte vara ett geni för att förstå att en allt mer diversifierad population som ska möta exakt samma krav innebär svårigheter.

Man skulle ju kunna tänka sig att en lösning är att tillåta vissa barn och ungdomar en typ av utbildning. En sådan som inte är för teoretisk.
Andra barn och ungdomar med förutsättningar att klara av bokliga utmaningar kunde få den undervisningen.

Eller så gör man helt enkelt så man lägger ned det statliga utbildningsprojektet för dem som vill. Låt föräldrar som kan och vill undervisa sina barn hemma, skolpengen får de tills vidare dra av i deklarationen. Då kunde betydande resurser frigöras till de som är intellektuellt utmanade och i behov av pedagogiskt stöd.
Statliga skolmyndigheter kan man dra in på för att ytterligare frigöra ekonomiska och personella resurser.

Det låter mycket bättre än pseudoLiberalernas förslag till att nödtorftigt lappa och laga det sjunkande skepp som grundskolan är!