Prostitution

Frågan kommer förr eller senare att dyka upp.
Jag passar därför på att mota Olle i grind genom att delge er mina synpunkter på prostitution.

Frågan om prostitution sönderfaller i två delar, den som man kan betrakta som helt i sin ordning och den som är kriminell.
Helt i sin ordning är det när vuxna människor frivilligt och i samförstånd kommer överens om att göra en affärstransaktion. I detta fallet att den ena parten betalar en summa pengar för få tillgång till den andra människans kropp.
Kriminellt blir det när tvång kommer in i bilden. I detta fallet när den ena parten inte ingår i affärstransaktionen frivilligt och i samförstånd.

Många upprörs av min till synes lakoniska inställning i frågan.
Jag vill dock påstå att jag lika lite har att göra med vad människor frivilligt och i samförstånd gör, som andra inte har ett dugg att göra med vad jag sysslar med. Givetvis under förutsättning att andra människor inte kommer till skada. Motiven till människors handlande har jag inget att göra med.
Till skillnad från socialister och vänsterblivna skulle jag aldrig någonsin drömma om att påtvinga andra mina privata moraliska funderingar.

När det kommer in tvång i bilden, exempelvis människohandel och andra avarter, såsom pedofili, anser jag att samhället skall reagera med kraft.
I min klassiskt liberala tankevärld är det absolut förbjudet att utöva sexuellt tvång mot människor. Det är för övrigt en ytterligare orsak till att vi i Sverige borde ha suverän rätt att i varje enskilt ögonblick bestämma om vem eller vilka som ska få passera in i Sverige.
Sverige bör ha som princip att aldrig någonsin verka för att  pedofiler, våldtäktsmän och andra sexualdårar med svenskt medborgarskap som åker fast i länder med betydligt mindre generös uppfattning om straffets längd än Sverige skall utlämnas till oss.

I Expressen kan man med jämna mellanrum läsa om så kallade sajter där kvinnor lägger ut nakenbilder på sig själva och tjänar pengar på det. Av expertisen på området anses dessa sajter vara en inkörsport till prostitution, underförstått är alltså att sajterna inte bör få existera.

I den senaste artikeln omtalas ”Toppstudenten Maja, 22”. Flickebarnet saknade tydligen pengar till ett par träningsskor och började sålunda lägga ut lättklädda bilder på sig själv.
Maja avslutade dock medlemskapet när tillräckligt med pengar hade trillat in, turligt nog! Återstår då att bilderna på ”Toppstudenten Maja, 22” nu är ute och snurrar på nätet. Vi får väl hoppas att dessa anses vara en merit vid framtida anställningsintervjuer. Annars lär ju Maja bittert få ångra att hon trängtade så efter ett par träningsskor att hon sålde nakenbilder på sig själv.

Man kan ha tusen och en synpunkter på detta fenomen. Jag förvånas väl mest över det faktum att män har en sådan lust att betala pengar för bilder på mer eller mindre nakna kvinnor.
Om man ska vara ärlig går det ju inte, förutom den uppsjö av fetischer som snuskhjon i alla åldrar verkar ha, att variera temat naket fruntimmer i oändlighet.

Det går dock inte att komma runt det faktum att vuxna kvinnor har ett val att göra. Vill man så får man.

Det går heller inte att komma undan det faktum att föräldrar har ansvaret för vad deras barn sysselsätter sig med på nätet. Detta gäller även om man anser att barnen mest ska fungera som en trivsam accessoar i ett förtjusande medelklassliv.
Fler föräldrar borde kanske betänka att man får sätta sig själv och det egna självförverkligandet på vänt när man har barn att uppfostra.

Politiker ska inte sysselsätta sig med att straffa vuxna människor som gör frivilliga affärsöverenskommelser. Politiker kan inte heller stifta lagar som får människor att undvika dåliga beslut.
Vi som medborgare kan däremot komma överens om att kriminaldårar ska straffas. Vi kan också vara ense om att vars och ens personliga moral ska vara just det. Nämligen personlig och därmed inget vi påtvingar någon annan.