Politiska Åtgärder!
Företagarna i Halland kräver politiska åtgärder för att mota en eventuell konkursvåg i grind.
Saken är den att Bröderna Johansson Nissavarvet i Halmstad var tvungen att erkänna sig besegrade i förra veckan.
Företaget har 50 anställda och grundades 1959, med andra ord samma år som min numera saligen avsomnade far var 15 år gammal och trilskades med lärare av den gamla stammen med en hård smocka i beredskap om discipeln käftade mot.
Skenande energikostnader och problem med ett projekt i Trollhättan blev slutet för det företaget. Till de anställdas fromma kommer du, jag och alla andra skattebetalare att gå in och täcka deras löner under tiden andra firmor slåss om deras spetskompetens inom allt som rör stora stålkonstruktioner.
Just elpriserna är ett mickel för dylika industrier. Den som säger att tillgången till hyfsat billig och säker energiförsörjning inte är nyckeln till ekonomisk utveckling och välstånd är antingen korkad eller korkad miljöphascist.
Till det ska läggas en dödsmördarpandemi, höga dieselpriser och kriget i Ukraina. I alla fall om man får tro rapporteringen i Hallandsposten och Företagarnas regionchef härstädes, Marie Axtelius.
Att hon verkligen är den hon utger sig för att vara hörs på hennes vokabulär. Hon menar att Bröderna Johanssons konkurs blev ett ”wakeup-call för många.”
Att svänga sig med engelska fraser när den erbarmligt bonniga svenskan inte räcker till är praxis inom affärsvärlden.
Notera att Marie Axtelius inte nämner ett enda ord om svensk skattepolitik i problembeskrivningen. Hon kommer till den frågan senare eftersom hon utmanar politikerna att testa att sänka dem i någon månad. Om det fungerar tycker regionchefen att man kan hålla dem sänkta en månad till.
Min tanke är att skatterna sänks, helst tas bort helt och hållet, för tid och evighet. Först då får vi ett uthålligt näringsliv eftersom företagare, åtminstone majoriteten av dem, i ekonomiska frågor överlag tenderar att vara vettiga människor. De ser nog till att lägga undan i ladorna för sämre tider.
Politikerna kan ägna sig åt betydligt vettigare saker. Ett exempel skulle vara att bjuda in hugande spekulanter i ädel tävlan om att uppföra ett antal kärnreaktorer i vårt arma rike, samt tillse att ledningsnätet är uppdaterat och tip-top.
Eftersom vi ska ha tillräckliga uranfyndigheter i landet kan några lägga sina djupa pannor i veck och fundera på hur vi ska utvinna dem.
MiljöPhacsister och Centralpartister skickar vi ut med bultsaxar i Baltiska Havet för att klippa strömkablarna till kontinenten.
Särskilt betrodda klassiska liberaler skickas ned till EU-parlamentet, FN-skrapan och NATO-högkvarteret för att snabbt och geschwint avsluta de verksamheterna för svensk del (jag har ett par namn på min lista för den uppgiften).
Tyvärr är höga vederbörande ovilliga att i för stor utsträckning ge sig på skattesystemet. Orsaken är mycket enkel, utan skatteuppbörden finns inga pengar att betala vallöftena som de avger. Dessutom skulle partikassorna sina och i slutändan föreligger en betydande risk för att politikerna står utan sitt socialbidrag och tvingas ut på en konkurrensutsatt arbetsmarknad. Det begriper vem som helst att så kan vi inte ha det!
Om politikerna tvingades till hederligt arbete skulle den tid som de nu lägger ner för att in i minsta detalj lägga sig våra liv minska drastiskt.
Frågan är om några lagar som kringskär medborgarnas liv i stort och smått alls skulle kunna stiftas? Med en politikers ögon skulle det bli en mörk och hemsk värld att leva i!
Samma sak gäller för alla aktivister som förpestar vår vardag på alla möjliga och omöjliga myndigheter.
Kanske slipas deras värsta kanter av när de tvingas förlita sig på civilsamhällets omsorg och eget kapital när de inte längre kan sitta tryggt bakom ett ickeexisterande tjänstemannaansvar?
Den bästa politiska åtgärden som kan vidtas är att helt enkelt avskaffa högskatte- och regelsamhället.
Varför vågar inte Företagarna Hallands regionchef säga det?
