Plånbok!

Det är givetvis lätt för regeringen att öppna min plånbok för att bli återvalda.

Dubbelt surt är det givetvis för undertecknad eftersom makthavarna medvetet lagt ner fullt fungerande energikällor, målat in sig i ett hörn genom att göra sig beroende av Europa och i sista hand Ryssland samt underlåtit att hålla ordning på överföringskapaciteten.

Tidigare har man lovat bort 90 miljarder kronor till elkunder. Nu, i valrörelsens skälvande slut, lovar man bort 100 miljoner till gaskunder.

De 90 miljarderna har vi alla varit med och hystat upp i så kallade ”flaskhalsavgifter” när situationen varit ansträngd. Pengarna kunde lämpligtvis använts till bättre saker än att gå rundgång åter till konsumenterna.
Var pengarna till gaskunderna kommer ifrån är väl mera oklart i nuläget. 100 miljoner snyter man inte precis ur näsan, möjligen undantaget en socialdemonkratisk regering som känner nederlaget flåsa dem i nacken.

Det finns några ytterligare märkligheter i sammanhanget. Om vi undantar det som närmast kan betecknas som rent sinnessjukt, riksdagshen som på fullt allvar vill bojkotta företag som anses obehagliga, är det hur det ser ut i vårt förhållande till omvärlden.

Enligt uppgift ska energipriserna i Sverige överlag vara lägre än i Europa, dessutom exporterar vi el till våra vänner därstädes.
Enligt min lekmannamässiga bedömning borde den omedelbara slutsatsen av ett sådant förhållande vara följande: Om vi inte exporterade el till Europa borde Sverige ha ett överskott att fördela inom landet och därmed mycket lägre nationella priser.

Det finns givetvis mycket rimliga invändningar mot min argumentation. En invändning är att hela elmarknaden hänger ihop och gjorde den inte det skulle vi stå oss slätt om större delen av Sveriges förmåga skulle slås ut.
Man kan möjligen lägga till vikten av solidaritet. I Västeuropa hjälps vi åt och så vidare.

Å andra sidan så står vi där vi står eftersom en viss Putte just nu för ett gaskrig mot Europa. Han är upprörd för att vi är förbannade på honom eftersom han just nu genomför det projekt som han lovat genomföra sedan den dagen han tillträdde som modern Tsar i Ryssland. Nämligen att återupprätta storsovjet.

Vi får alltså lida för att Europas förmåga slagits ut när tsar Putte drar åt gaskranarna och miljö- samt klimatdårar fått oss att amputera kärnkraftverken till förmån för påstått ”grön el”. Grön el som levereras när solen skiner och vinden blåser, vilket kanske inte alltid sker i sån övermåtta hela tiden att det täcker vårt energibehov.

Vilket är extra tråkigt eftersom vi i Sverige befinner oss mitt i en hätsk valrörelse där sosseriet riskerar att förlora och är redo att ta till alla pekuniära medel de har för att så inte ska bli fallet.
Vilket leder till att plånböckerna är tomma efter valet. Och den som inga pengar har får stå med sitt gamla eländiga energisystem kvar, utan möjligheter att rusta upp det.

Socialdemonkraterna kommer, om de vinner, dessutom få ge sig i lag med, om möjligt, ännu värre stolpskott än vad de är helt på egen hand för att bilda regering.
Betänk att alternativen är Lööf, Stenevi/Bolund och Dadgostar i olika kombinationer. Ingen av dem stavas precis resilient energiförsörjning.
Men solidariska mot Europa är de nog. Svenska folket verkar de inte i någon högre utsträckning bry sig om.

Ur den synvinkeln är det klart lämpligare att de påstått ”borgerliga” partierna vinner även om jag känner en stor skepsis mot dem också. Inget av alternativen kan för övrigt trolla med knäna och lösa allt i ett nafs.

När det gäller energiförsörjning måste den huvudsakliga linjen vara att man i första hand er till sina egna medborgares väl och ve. Man måste dessutom ha en rejäl framförhållning och ta rejäl höjd för konflikter i sin omvärld.
Sist men inte minst måste politiker förkasta idén att klimatet kan styras med politik.
I Sverige har vi möjligheter att klara oss själva helt på egen hand. Lagstiftarna måste begripa att det är den vägen vi ska gå.

Socialdemonkraterna begriper tyvärr inte detta enkla faktum och väljer istället att lösa problemet genom att låta pengar gå rundgång utan att göra någon nytta.
Protestera genom att rösta bort dem den 11 september!