Påskägg

En gammal europeisk tradition är att ge bort påskägg.

Enligt uppgifter på det allsmäktiga nätet har den förekommit i vår världsdel åtminstone sedan 1700-talet och har sin grund i katolsk trosutövning. Då ägg var förbjudet under den 40 dagar långa fastan som föregick påsken åt man desto fler när fastan bröts. Påskägget har kommit att bli en symbol för återfödelse.

Då jag i många stycken kan beskrivas som ärkekonservativ vore det mig fjärran att bryta en sådan tradition, följande personer skulle jag vilja ge ett rejält påskägg!

Sveriges ”statsminister” Ulf Kristersson
Han kan behöva något sött och gott att knapra på med tanke på den turbulens som förevarit under inledningen av det som ska kröna hans partipolitiska harvande i vår lilla nordeuropeiska randstat.
Den olyckliga starten på Tidö slott som gett upphov till så många lustigheter om tidölaget och andra tramsigheter. Vi ska inte bara tala om nesan att bli Sveriges tredje största parti och behöva hantera SD i regeringsställning utan att ha dem i regeringen.

Därefter elstöd, en uppkäftig dansk-svensk jurist med tändstickor och poliskåren som egentligen varken vet fram eller tillbaka.
Nato vågar man väl inte andas om i närheten av karlstackaren. Det ska helt enkelt en stålman för att klara av den spretiga svenska ”demokratin”!

Sveriges ”statsministerpretendent no. 1” Magdalena Andersson
Får ett ägg för att fira opinionsframgångarna efter valet. Det är hon värd efter det kapitala misslyckandet att bli vald i ett så kallat ”demokratiskt val”.
Det måste vara tufft att inse faktum, för att socialdemonkraterna ska öka sitt väljarstöd krävs det att de sitter i opposition. Undrar hur de ska lösa den gordiska knuten om de råkar slinka in på regeringstaburetterna i nästa val, eller om det blir nyval.
Till och med Magdalena måste ju någonstans vara medveten om att skattekakan inte är oändlig och att statlig ”folkhemsel” och andra subventioner inte kan fungera i en oändlighet, degen ska ju in någonstans också!

Övriga partiledare för våra riskdagspartier
Jag tycker de har ett gjort bra jobb så till vida att landet inte är helt kört i botten, bara nästan. När man har ett sådant sjå de har om dagarna att triangulera, prata strunt och lagstifta för glatta livet i akt och mening att begränsa medborgarnas lilla kvarvarande frihet behöver man något att slappna av med.
Det får hållas för sant och visst att partiledarna vet att snaska med måtta. De har ju fullständig koll, tydligen, på hur deras undersåtar ska leva sina liv!

Den avgående ”statsministern” i Finland
Kan om inte annat behöva tröstäta lite. Att stilla sitta med sitt påskägg och välja ut godbitarna är dessutom bättre än att parta runt med tyngre droger.
Därefter får hon väl avvakta bättre tider och intressanta jobberbjudanden från EU och Nato!

Erdoğan, president i Turkiet
Där har varje Nato-motståndare en vän för livet, för mig är han ta mig tusan grabben-hela-dagen!
Dessutom skulle väl inte den turkiske presidenten precis tacka nej till att ta del av lite kristna traditioner. Enligt svenska kyrkan är ju islam och kristendom i stort samma sak (vad jag förstår). Att människor i Sverige som utövar de islamiska (irr)lärorna skulle vara särskilt aparta förnekas också bestämt av de som anses begripa sakernas tillstånd. Istället har högst eventuella avikelser att göra med trauman och socioekonomiska faktorer av olika slag och sorter.

Samt sist men inte minst, Sveriges alla integrationsresistenta muslimer
Det vore sannolikt bra av två skäl.
För det första som en påminnelse att Sverige faktiskt är ett land som bygger på kristna traditioner och värderingar, de skulle nog behövas påminnas både en och två gånger.
För det andra, gåvan vore klart karaktärsdanande att ge under fastan, de mest karaktärsfasta av våra muslimer sparar på innehållet till den brakfest som avslutar ramadan.
Då har man uppnått ett viktigt delmål i att nå en god integrationsnivå i den svenska samhällskroppen, nämligen sparsamhet och måttfullhet!

Själv klarar jag mig utan påskgodis, jag är tillräckligt söt som jag är!