Osympatiska Spelen

De olympiska vinterlekarna i Peking har startat.

För de svenska skidlöpande damerna blev resultatet av inledningen magert trots att våra sportjournalister i princip utlovat guld. Det kneps av den från och till icke läskunniga norskan Johaug. Eftersom hon i vederbörlig ordning gjort avbön, avtjänat sitt dopingstraff och tills motsatsen bevisas är att betrakta som odopad i Peking får vi gratulera henne till medaljen.

Anledningen till att svenskorna åkte bort sig är ännu inte helt klarlagd. Tävlingen gällde den något konstruerade grenen skiathlon där man kör en klassisk del och en fristilsdel. Enligt uttalande från landslagets vallachef var skidorna på den klassiska delen fullt godkända. Det var alltså på fristilsdelen som det gick åt pipan.

Undertecknad, som är en cynisk typ, misstänker att förklaringen är mycket enkel. Johaug var helt enkelt bäst. Bäst tränad, bäst motiverad och utrustad med de bästa skidorna.
Det är för övrigt underförstått att i princip ingen av dem som ställde upp i loppet i egentlig mening är att betrakta som en normal och frisk människa. Johaug och de andra är att anse som fysiologiska monster jämfört med vanliga människor som du och jag.

Slutsatsen av ett sådant uttalande är givetvis ganska självklar. Man når inte den nivån av prestation om man följer normala principer för träning. I viss mån är alla på den nivån onormala varianter av människor, eller monster om vi ska kalla det vid dess rätta namn. Odopad är man dock så länge man inte kan beslås med att ha brutit mot något i regelverket.

Givetvis beser ingen mer vettig människa televisionsutsändningarna varken från de olympiska vinter- eller sommarspelen. Allting är nämligen korrumperat från början till slut. Senast läste jag att man lyckats manipulera uttagningstävlingarna till någon av grenarna för att inte fullt så namnkunniga deltagare skulle få en chans att delta i spelen.
Eftersom dessa inte fullt så kompetenta deltagarna kom från nationer utan vintersporttraditioner, om ni förstår vad jag menar, kan man anta att manipulationen är ett resultat av den vänsteristiska tanken att alla ska med.

Vi kan även konstatera att det finns en mycket bestämd anledning till att en kommunistisk diktatur som Kina vill genomföra spelen. Det är av samma anledning som världsmästerskapen i att trilla boll under 2022 genomförs i Quatar. Precis som att Saudi International, en golftävling i Förenade Arabemiraten, tar upp kampen mot PGA Tour och DP World Tour (tidigare European Tour).
Man tror nämligen att inget tvättar bort stanken av en rutten stat lika bra som megalomana och penningstinna idrottsevenemang. I Kinas fall passar man också på att rulla ut den statliga kryptovalutan i samband med de olympiska lekarna.

Även min egen hemstad deltar på ett mycket aktivt sätt i att göra politik av OS.
Sydafrika som inte precis är känt i vintersportsammanhang har i år en deltagare i snöbräda, Anthon Bosch. Han är född och uppvuxen här i Sverige men bördig från Sydafrika då hans farfar, Eddie Bosch, tvingades fly landet efter protester mot den dåvarande apartheidregimen.

Här har har rört sig i samma kretsar som den svenska graffitikonstnären och halmstadsonen Alexander Arlbrandt. Han fick ett erbjudande av Anthon att designa tävlingskläderna.
Sagt och gjort, Alexander fick i princip fria händer och har producerat en vansinnigt färgglad kollektion för Alexander att susa ned för backarna med.

Det finns också en del andra saker inklämda på kläderna. Exempelvis den ganska harmlösa men hyllande texten ”oupa Eddie”, ”farfar Eddie” på afrikaans.
Men även mer politiska saker har smugit sig in på kläderna. Ett porträtt från en motstånds-affisch och citatet ”Makten hos folket är mer kraftfull än folket vid makten”.

Man kan givetvis anse det som fullt legitimt, eller som nästan harmlöst. Eller som en spark i ändan på det kinesiska kommunistpartiet.
Nu har givetvis kineserna redan visat sin fula sida genom att kräva att deltagarna använder en särskild mobilapplikation under OS och i direktsändning bortföra en journalist som uttalade misshagligheter.
De kan låta Alexanders kläder passera under tystnad lite beroende på hur långt han tar sig i tävlingen. Alternativt går det bra att censurera bilderna när han åker eller helt enkelt på olika sätt försvåra hans deltagande. En perifer brädåkare från Sydafrika går nog att hantera med enkelhet.

Likafullt har de olympiska lekarna förlorat den ursprungliga tanken på att vara förbrödrande över nationsgränserna. Det har blivit ett politiskt och ekonomiskt spektakel där den som dopar sig snyggast vinner.
Med den insikten sätter jag mig hellre och läser en god bok eller tar en lång promenad än att glo på televisionsutsändningarna från de olympiska lekarna i kommunistdiktaturen Kina.