Nyttan av Politik

Nyttan av Politik 1

Med politik i allmänhet är det så att man tycka vad man vill om den utan att den bryr sig särskilt mycket om det. 

Politik i allmänhet är det vi håller på med lokalt, regionalt och på riksplanet. Jag och många andra med mig har många synpunkter som i bästa fall mottas med en axelryckning.
Ibland, som exemplet med det vansinniga hotellbygget nästan mitt i Halmstad, rycks politikerna upp ur sin törnrosasömn eftersom folk blir förbannade och tycker att någon djefla ordning får det väl ändå vara!

Regionalpolitiskt är det svårare att elda massorna. Att region Halland sponsrar teaterföreställningar om japansk rep-bondage och utbildar platsletare för film, fast kallar det “location scout” för att det ska låta tuffare, flyger sorgfälligt under radarn. Likaså att betydande summor satsas på att region Halland ska ingå i samarbete med Greater Copenhagen.
I detta fallet nöjer sig det sovande folket att skicka handhjärtan och styrkekramar till vårdpersonalen som ständigt omorganiseras och kanske hinner med det så kallade kärnuppdraget, nämligen att ta hand om de sjuka.
Under den senaste tiden har det ju varit en del sådana, som bekant.

På riksplanet är det en gång för alla som det är. Socialistiskt och värdegrunt så det räcker och blir över.
Här är avståndet till hennen på gatan så stort att politikerna helt och hållet kan köra sitt eget lopp utan att bry sig över hövan om vad du och jag tycker. Klaga kan de visserligen göra på varandra när det understundom uppstår gnissel i maskineriet och man tvingas samla de främsta bland få till rådslag och omröstning i plenisalen. Mig veterligen har dock inga större utbrott av någon påstådd covid-variant skett bland riksdagshennen efter sommarens regeringskris.
En sak kan vi dock vara säker på. Om de en masse skulle drabbats av sjukdom skulle läkare med ickesvenskt ursprung fått ett sjå att ta hand om den!

Utrikespolitiken är givetvis ett kapitel för sig.
Vad anser exempelvis Kina om Sveriges synpunkter på deras politik. En kvalificerad gissning i sammanhanget är noll och intet. Därtill är Kina för stora och ointresserade. Kineserna är också upptagna med en myriad av andra saker, exempelvis att skaffa sig världsherravälde.
Alla länder som är större än Sverige, och det är ett betydande antal, är nog av den gemensamma uppfattningen att vi visserligen har en tuff attityd, men biter så dåligt att man inte behöver vara alltför oroliga för oss.

Det har givetvis höga vederbörande begripit för länge sedan och försökt lösa genom att liera sig med andra länder i en massa olika organisationer, till exempel FN och EU. Även biståndspolitik används som metod för Sveriges påverkan i världen. På senare år har man lagt till ytterligare en metod som verkar ge knapert med framgång, migrationspolitikens princip om folkomflyttningar med påföljande magiska integration.

Utrikespolitiken i Sverige verkar gå ut på att vi ska kunna påverka utrikes politik. Det vill säga vad andra länder ska tycka, tänka och ta sig till.
Den tanken är ungefär lika magisk som tanken att alla människor från främre Orienten per automatik ger upp sin avgudatro, slutar klä sina kvinnor i enmans-tält och börjar konsumera fläskkött i samma minut de sätter fötterna på svensk jord.

Tittar vi på det land som kraftigast påverkat västvärlden sedan andra världskriget, USA, så kan vi konstatera att deras inverkan inte berott på magiska önskningar.
Det har varit fråga om aktiva ställningstagande, ingripanden och medveten vilja att betvinga omvärlden med rå makt och kulturdominans. Med andra ord så långt ifrån svenska metoder man kan komma.

Det svenska problemet, som jag kan uttala mig om, är givetvis att politikerna härstädes har fel syn på vad politik är. De lider av missuppfattningen att man ska presentera färdiga åsikter som folk har att anta eller förkasta. Detta gäller allt från hur barnen skall uppfostras till biståndet som ska utbetalas till Långbortistan. Avviker man så mycket att man inte kan gå med på detta utmålas du som extremist, vilken fråga det än må gälla.

Sverige avviker uppenbarligen inte något vidare från övriga västvärlden när det gäller principen om att man numera kan göra politik av snart sagt allt, helst av allt om frågan uppfattas som ett tillräckligt stort hot mot världsordningen som vänsteristerna vill ha den.

I detta projekt sluter massmedia gärna upp och utmålar hederligt folk som agerar enligt gällande svensk lag som ett hot mot samhället som sådant.
Det mest flagranta exemplet på senare tid är Aftonbladets rapportering om så kallade vaccinmotståndare.
Folk som utövar sin medborgerliga rättigheter och ger utlopp för sina tankar utmålas som mer eller mindre knäppa.
Detta är givetvis ett lysande exempel på att bara en viss typ av politik, och politiska åsikter, anses vara rätt och riktiga.

Nyttan av politik är alltså, ur ett svensk vänsterperspektiv, att vi alla är lydiga och i princip tycker samma sak. Vilket är liktydigt med att vi delar samma värdegrund. Den som inte gör det är en extrem avvikare.

Jag tycker vi istället skulle få tänka, tycka och tala fritt. Vår utrikespolitik skulle begränsa sig till försvara svenska intressen utan att i onödan spela Allan. Någon teoretisk chans att påverka som USA, Kina eller ens Frankrike har vi inte, och behöver heller inte ha. Att vara världssamvete behöver vi inte.

Någon direkt nytta av politik har vi inte heller under förutsättning att vi är ett någorlunda etniskt homogent samhälle där alla drar försorg om varandra. Politikerna begriper nog det bättre än vi tror. Därför försöker de pådyvla oss tanken om att just de behövs mer nu än någonsin. Min åsikt i frågan är att de har fel!