Nato-medlemskap

Nato-medlemskap 1

Enligt Turkiets president Erdogan är ett svenskt Nato-medlemskap uteslutet så länge här bränns koraner.

”Utrikesminister” Billström, som vid detta laget bör vara åtminstone lätt irriterad över situationens utveckling, svarar att ”Religion är inte en del av överenskommelsen.”
Vidare är det så, menar Billström, att diskussioner om Nato-avtalet fortsätter på tjänstemannanivå. Ministrarna talar däremot inte med varandra. I princip gäller det att ”kyla ner” situationen från båda sidor.

Samtidigt säger Magnus Hjort, vikarierande generaldirektör för MPF¹, att ”Man mobiliserar mot Sverige som man uppfattar som ett ledande land i det ”islamfientliga väst”.”
Ulf Kristersson, ”statsminister”, som fått en tuff inskolning i ämbetet är den som lackat ur kraftigast. Med statsmannamässig ton menar han att de som ligger bakom den senaste tidens debacle är ”nyttiga idioter”.

Om vi tar och benar ut detta något litet så kan det konstateras följande.
Ulf Kristersson har givetvis mest av alla att förlora. Skam vore det verkligen om han var den ”statsminister” som inte lyckades ro Nato-medlemskapet i hamn.
Det skulle till och med kunna innebära att han placerar sig sämre än Fredrik ”försvaret är ett särintresse” Reinfeldt.
Därav kraftuttrycket om ”nyttiga idioter”.

MPF har säkerligen rätt i sin bedömning av hur primitiva muselmaner uppfattar Sverige. Å andra sidan uppfattar en del muselmaner att Schweiz är det samma som Sverige och bränner deras flagga istället för vår. Muselmaner betraktar vidare småtöser som sexualobjekt som måste kläs i heltäckande kläder samt svälter sig med vilje en månad per år.
Att de skulle kunna uppfatta yttrandefrihet som något positivt och bra får hållas för osannolikt.
Det enda positiva med Sverige, enligt deras mening, är att man kan få en relativt högre ekonomisk levnadsstandard härstädes.

”Utrikesminister” Billström är väl den enda som agerar med någon form av sans och vett med sitt uttalande att ”Religion är inte en del av överenskommelsen.”. Därtill är han nödd och tvungen efter att man tidigare rent allmänt har sluntit lite på tungan och bett om ursäkt för att vi har yttrandefrihet i Sverige.
Att det dessutom råkar stämma överens med de faktiska omständigheterna är nog bara ren tur. Men så är det, religion är inte en komponent i överenskommelsen.

Vad gäller Erdoğan är det givetvis så att han sist och slutligen kämpar för att bli återvald. Det räcker inte med att avsätta populära borgmästare och inleda polisiära undersökningar mot alla och envar.
Åtminstone är det praktiskt med både hängslen och livrem, vad passar då inte bättre att spela ut Finland (där koranbränningar med viss sannolikhet inte får förekomma) mot Sverige (där koranbränningar med absolut visshet förekommer). Särskilt när dessa båda länder i princip svurit blodsed på att kroka arm in i Nato!

Men nu är det så, vilket sannolikt Kristersson i detta ögonblick beklagar, att vi inte kan implementera samma lagstiftning i Sverige som i vår forna kolonialbesittningen Finland.
Någon direkt påverkan på det Turkiska valet kan vi inte heller ha. Alldeles förutom kriget i Ukraina, som dränerar oss på krigsmaterial, så skulle det sannolikt synas illa att skicka artilleripjäser och annat godis för att blidka Erdoğan.
Vad krigiska muselmaner i all världens avkrokar hetsar upp sig över är inte heller det lätt att påverka, fast i det fallet skulle man kunna tänka sig att den hemliga underrättelsetjänsten skulle kunna bistå med koranbränningar annorstädes för att förvirra.

Som Nato-motståndare kan bara klappa händerna och, om lusten faller på, kanske anställa några koranbränder själv.
Alternativt är det så att vi får avvakta utkomsten av det (förmodligen tidigarelagda) turkiska valet. Erdoğan lär åtminstone hålla emot tills dess och mjuknar sannolikt efter att han vunnit. Förlorar han så går det sannolikt ännu lättare för Sverige att komma in i klubben.

En sak är säker. Varje antydan från ”regeringens” sida att sidsteppa vår yttrandefrihet kommer bemötas med alla de medel som nöden kräver.
Den gränslinjen passeras inte ostraffat!

  1. Myndigheten för psykologiskt försvar.