Myndighet mot gängkriminalitet

Justitieminister Gunnar Strömmer utesluter inte en ny myndighet mot gängkriminalitet.

Förslaget kommer från professorn i kriminologi och tillika vetenskapliga ledaren vid Högskolan i Gävle, Amir Rostami. Han anser att ”polisen haft tunnelseende i arbetet” och att insatserna i arbetet mot gängen måste utvärderas bättre, därav förslaget om en ny myndighet.
Om detta kan och ska man ha många synpunkter.

För det första, Gunnar Strömmer tycker sannolikt att det är skönt att få återgå till vardagen efter att ha fångats på bild i det så kallade Pride-tåget. Hela hans uppenbarelse formligen skrek kom-och-hjälp-mig-härifrån!
Att få orda i (S)R om en eventuellt ny myndighet är betydligt mer hemmaplan för karlstackarn. Det visar på politisk framåtanda och handlingskraft. Möjligen grämer han sig något litet att själva myndigheten med all sannolikhet kan bli verklighet först efter valet 2026, socialdemonkraterna kan alltså få ta åt sig äran för inrättandet av densamma!

För det andra, Amir Rostami är alltså professor och vetenskaplig ledare på Högskolan i Gävle. Han har vidare en bakgrund som polis, hur gärna man än vill så känns hans akademiska meritering inte stabil. Om så vore fallet borde han nämligen kunnat anställas på ett något mera välrenommerat ställe än Högskolan i Gävle.
Dessutom, och det borde den gode professorn vara medveten om, sedan 2009 samverkar tretton svenska myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en satsning mot den organiserade brottsligheten. Satsningen är på uppdrag av regeringen.¹

Myndigheterna som ingår är Arbetsförmedlingen,Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket, Åklagarmyndigheten och Utbetalningsmyndigheten.¹

Ytterligare 13 myndigheter ingår som nätverksmyndigheter:
Livsmedelsverket, Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Lantmäteriet, Naturvårdsverket, Pensionsmyndigheten, Statens Institutionsstyrelse, Trafikverket, Transportstyrelsen samt Länsstyrelsen i Stockholms län som samordnar övriga länsstyrelser i satsningen.¹

Satsningen leds av Samverkansrådet, verkar genom Operativa rådet, Nationella underrättelsecentret (Nuc) samt dess styrgrupp, sju regionala samverkansråd (Rsr) och åtta regionala underrättelsecentra (Ruc). Operativa rådet ansvarar för helhetsbilden av den operativa verksamheten och ska besluta om nationella myndighetsgemensamma insatser. Till stöd för arbete i Samverkansrådet och Operativa rådet finns ett sekretariat på Polismyndigheten.¹

Trots detta har”polisen haft tunnelseende i arbetet”! Det tror jag det, man ser ingenting för alla andra som står i vägen för utsikten.
Frågan måste alltså ställas, blir det bättre av att ytterligare en ny myndighet blandar sig i leken och samordnar så det står härliga till? En kvalificerad gissning är att utsikterna för att man ska lyckas bättre med den stategin är lika med noll.

Däremot kan en sak hållas för sann och viss. Om man tänker sig att försöka lösa politiskt tillskapade problem med mer politik och myndigheter går det bra att fortsätta glida på de lösningar som skulle innebära en verklig lösning på svårigheterna. Nämligen vapenlagar för medborgarnas skydd och försvar, repatriering och helt och hållet stängda gränser.
Att besluta om det vågar inte ynkryggarna som ska representera folket vilka betalar dyra pengar för att hålla dem med mat och husrum.
Det är, för att uttrycka det milt, som om skam går på torra land!

1. Källa, Polismyndigheten.