Motståndarna till Frihet, Kristdemokraterna
I en mer sammanhållen serie artiklar går jag igenom motståndarna till frihet, de nuvarande riksdagspartierna. Vi börjar från yttersta vänstern och rör oss till den inte fullt så yttre vänstern.
Del 6, Kristdemokraterna.
Det svenska samhället vilar, ännu så länge, på en någorlunda kristen värdegrund. Det innebär inte per definition att det är lyckat med partier som bygger sitt grundläggande mandat på kristen religiositet. Kristdemokraterna är ett lysande exempel på det.
På sin hemsida skriver (KD) Kristen Demokratisk Samling bildades 1964, i strid mot samhällsandan. Partiet ville då få in kristna värderingar i politiken när övriga samhället gjorde allt för att göra upp med tidigare generationers värderingar.
Det finns visserligen sympatiska delar i politiken. Vi vill bygga ett samhälle där människor kan åldras i trygghet och värdighet., skriver man.
Att En av statens grunduppgifter är att se till att medborgarna är trygga är också i grund och botten något jag kan sympatisera med.
Problemet med de äldre är att (KD) vill införa en form av äldregaranti. Det är misstänkt när politiska partier ska garantera saker och ting. Pengarna ska tas någonstans ifrån och byråkratiska system ska byggas upp.
Den kan verka sympatiskt att slopa pensionärsskatten. Jag undrar varför vi egentligen ska behöva betala så pass mycket i skatt som vi gör under hela livet. Fick vi chansen att betala mycket mindre i skatt när vi är yrkesaktiva skulle vi själva kunna spara till ålderdomen.
I mitt samhälle skulle det vara naturligt att civilsamhället, du och jag utan politikers äldregarantier, tog hand om de gamla.
Staten och tryggheten tog jag också upp i gårdagens inlägg. Också (KD) lever i tron att poliser löser det mesta. Så är givetvis inte fallet.
Ett samhälle där vi har tillit till varandra är bättre. Ett samhälle där civilsamhället själv får välja sina polischefer och ha möjligheten att utkräva ansvar från dem är ett gott tillägg till det.
Invånare som tillåts att kunna försvara sig är ytterligare ett komplement som jag vill se.
(KD) värnar familjen, Familjepolitiken är som en fond för all vår politik. Här vill jag påstå att politiker inte har något vettigt att bidra med. Lämna familjerna i fred.
När politiker ska in och rota i vårt privatliv måste jag säga stopp!
Vad gäller Jobb och Integration är det mycket sympatiskt, rentav lysande, att (KD) uttalar följande Ett samhället byggs på en gemensam värdegrund, där vissa värderingar inte är valbara.
Tyvärr ska man nå dit genom att förändra arbetsmarknaden eftersom; Trots högkonjunktur ökar klyftorna på arbetsmarknaden.
Man menar att Jobb är en av nycklarna till god integration.
Om politikerna såg till att värna landets gränser skulle vi sluppit problemet. Det är för övrigt en trygghetsfråga för oss som av födsel och ohejdad vana är svenskar. Vi vill inte hålla på att integrera folk i parti och minut. Vi vill att de anpassar sig, annars kan de ta sitt pick och pack och flytta dit där de är bättre välkomna!
Det allvarligaste med (KD) är emellertid deras önskan om att centralisera, förstatliga, sjukvården.
Det är när man är som svagast som man ska vara säker på att välfärden är som starkast..
Jag undrar varför många andra länder klarar sig utmärkt med privatfinansierad vård, ofta genom att arbetsgivaren betalar en försäkring, med staten som yttersta garant för den som ingen försäkring har?
Vad exakt blir bättre av att ytterligare lager av byråkrati med värdegrundshysteri läggs på dem som regionerna redan har?
Hoppas man uppnå en sovjetisk kvalité där allt bygger på mutor?
Någon exakt jämlikhet kommer vi aldrig uppnå över hela landet. Om det inte fungerar med SKR (Svenska kommuner och regioner) är det inte troligt att en central sjukvårdsmyndighet utlokaliserad till en förort med särskilda behov kommer lösa problematiken.
Om (KD) kunde tänka sig att ha ett uns tilltro till civilsamhället skulle det vara ett mycket mer sympatiskt parti.
Vem vet, om jag får sätta mig ner med deras riksdagsgrupp och förklara hur jag och Klp vill lägga upp det, kan vi kanske hitta en samsyn i många av frågorna?