Migrationspolitiken
Riksdagen antog igår ”regeringens” föreslagna ändringar i migrationslagen. Jag går i dagens artikel genom de viktigaste punkterna i förslaget och ger min syn på sakernas tillstånd i denna fråga.
Låt mig börja med att ”regeringen”, den precis avsatta, hoppas att lagstiftningen ska ligga till grund för en hållbar och humanistisk flyktingpolitik.
Morgan ”Glömde-Köpa-Julklappar” Johansson säger att Det är en stor framgång.
Det beror klart på vem man frågar. Men särskilt hållbar och humanistisk tycks flyktingpolitiken aldrig vara för oss som betraktar oss som ursvenska. Samt, icke minst, efter den för ”regeringen” så pinsamma och rent av historiska omröstningen i kammaren i måndags är allt medhåll därifrån en framgång för densamma.
Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljas en flykting ska gälla i tre år.
Det är givetvis för lång tid. Precis lagom för att personen skall hinna rota sig lagom mycket och skaffa sig militanta vänner inom vänstern som hjälper hen att till varje pris förhala en eventuell utvisning. På ett par veckor, max, bör man kunna reda ut om personen kan göra någon nytta för Sverige och således bör få stanna kvar.
Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljas en alternativt skyddsbehövande ska gälla i 13 månader.
Nej, vem som är alternativt skyddsbehövande bestäms nämligen av EU i enlighet med skyddsgrundsdirektivet. Sveriges politik i dessa frågor, vem eller vilka vi ska ta emot eller inte, ska inte dikteras av EU.
Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i två år.
Nej, vem som är alternativt skyddsbehövande bestäms nämligen av EU i enlighet med skyddsgrundsdirektivet. Sveriges politik i dessa frågor, vem eller vilka vi ska ta emot eller inte, ska inte dikteras av EU.
Permanenta uppehållstillstånd kan beviljas tidigast efter tre år.
Permanenta uppehållstillstånd skall möjligen beviljas om personen är en viktig tillgång för landet, annars inte alls. Absolut inte på grund av den enda meriten att man varit här en viss tidsperiod.
Permanenta uppehållstillstånd ska endast få beviljas om utlänningen kan försörja sig.
Ja, självklart. Samt att man i övrigt lever ett klanderfritt, laglydigt liv och bidrar till landets bästa. Arbeten som bygger på bidrag accepteras inte.
Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd bör införas.
Nej, det SKALL införas som ett oomkullrunkeligt krav. Studier i dessa ämnen för personen sköta på sin fritid för att inte ligga skattebetalarna till last.
De ska dock samordnas med framtida förslag om språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap.
Här samordnas ingenting. För medborgarskap skall ännu högre krav på individen ställas. Svenska medborgarskap är inget som ska delas ut lättvindigt.
Uppehållstillstånd får beviljas vid särskilt ömmande omständigheter, om personen fått särskild anknytning till Sverige.
Nej, definitivt inte utan att särskilt ömmande omständigheter mycket noggrant preciseras i lag. Formuleringen riskerar i annat fall bli ett slagträ i händerna på aktivistiska tjänstemän.
Försörjningskrav för anhöriginvandring omfattar både anknytningsperson och anhörig.
Försörjningen för alla som passerar in över landets gränser skall vara ordnad från dag ett. De som vill betala uppehälle för allsköns folk får givetvis. Vi som önskar slippa ska inte behöva.
Försörjningskrav gäller ej om flykting/skyddsbehövande ansöker om anhöriginvandring inom tre månader efter beviljat uppehållstillstånd.
Nej, försörjningen för alla som passerar in över landets gränser skall vara ordnad från dag ett. De som vill betala för allsköns folk får givetvis. Vi som önskar slippa ska inte behöva.
Det i dag antagna förslaget är urvattnat och meningslöst. En pinsamhet till från regeringskansliet.
Jag hoppas att vi snart kan kasta ut socialisterna så vi får någon ordning på den här snedseglande skutan!
