Mållgan

Försöket att rösta bort Mållgan gick åt skogen.

Om man som jag är pessimistiskt lagd är det ytterligare ett bevis för att den så kallade parlamentariska demokratin i bästa fall fungerar suboptimalt.
Vad värre är, sannolikheten för att det ska fungera bättre i framtiden är inte precis bättre.

För övningens skull kan vi ponera att Sverige verkligen blir medlemmar i Nato. Än är vi nämligen inte det, vi bör givetvis inte heller bli det, och som bekant har det till höga vederbörandes förvåning dykt upp en del hinder på den påstått utstakade vägen. Vi får ännu så länge alltså bara anta att så blir fallet.

Vad händer då i vår riksdag när något annat medlemsland anser att den berömda artikel 5 i Natostadgarna ska träda i kraft, säg att exempelvis att Turkiet blir anfallet av en lömsk fiende?
I det svenska parlamentet sitter kanske en politisk vilde, har man riktig otur kanske denna person är exempelvis kurd och sålunda ogin mot den turkiska regimen.

Parlamentet finner då att Sverige kan bistå med exakt ingenting för att en person bestämt sig för det. Frågan är vad Nato då tycker om Sverige när vi ropar efter hjälp?

Gårdagens omröstning gällde Sveriges i särklass mest inkompetenta ”justitieminister”. En karl som gruvligen misslyckats med uppdraget att ”vända på varenda sten” för att få kontroll över klankriminaliteten, och all annan kriminalitet också för den delen.

Enligt uppgift hade den ”politiska” vilden, en kurdisk kvinna som efter nuvarande mandatperiod kan njuta en saftig riksdagspension utan att utkrävas något som helst ansvar, bland annat utsatts för hård press av högt uppsatta kurder utomlands.
Det är det parlamentariska underlaget socialdemokraterna regerar på, mina vänner och ovänner.

Det är också det parlamentariska underlaget som de kommer fortsätta regera på om de sitter kvar vid makten. Vidare kan vi konstatera att även en ”borgerlig” regering lär få lita på skakiga majoriteter och obskyra påtryckningar när de sitter vid makten.
Vilket jag tycker är lite väl skakigt för att man som svensk medborgare ska vara helt nöjd med hur det fungerar.

Höga vederbörande verkar inte bry sig till övermåttan. Det hör givetvis till saken att fru statsministerrinnan Andersson inte över hövan bryr sig om att göra ett bra jobb. Om det varit hennes huvudsakliga målsättning skulle hon givetvis sett till att hennes ministär från början bestod av kompetent folk.

Jag tror personligen att både Mållgan och Andersson gratulerar sig till ett bra krishantering. Med all sannolikhet är det så att allt harvande och kontaktskapande de båda, och andra partigängare, under åren ägnat sig åt betalade sig bra enligt deras uppfattning. Låt vara att det är vi skattebetalare, de flesta skulle inte rösta på socialdemokratin ens under hot om tortyr, som fått stå för kulorna. Det är knappast gratis att köpa sig stöd från folk som ska kontakta ett riksdagshen och pressa fram rätt röstresultat.

Nu finns det ett par uppenbara metoder för att lösa sådana här debacle i framtiden.

Det mest uppenbara och samtidigt mest verklighetsfrånvända är att ministrar sköter sitt jobb.
Det går också att tänka sig att oppositionen inte avvänder sig att misstroendevapnet i så hög utsträckning, men det innebär per definition att man frånhänder sig ett demokratiskt verktyg. Den bästa lösningen skulle sannolikt vara att man helt enkelt får sitta i riksdagen på nåder av det partiet man företräder, den som väljer att hoppa av partiet får också hoppa av riksdagsarbetet.

Eller, den kanske mest radikala lösningen av alla, man inför ett system som gör partierna överflödiga och så får bästa riksdagspretendent kämpa om äran i enmansvalkretsar. En sådan lösning lär sluta i ett härligt sammelsurium!

Jag förespråkar själv en klassiskt liberal lösning där parlamentet bara får besluta om saker som det absolut nödvändigtvis behövs beslutas om. Det övriga lägger vi ut på lokal nivå. Då lär vi slippa det kattrakande som man för närvarande ägnar sig åt.
På köpet blir medborgarna fria att bestämma själva över sina liv.

Alla som är emot den lösningen är i grund och botten erbarmliga socialister som inte tror att du, kära medborgare, är förmögen att tänka själv.
Hur deras förslag till lösning fungerar, med utländsk påverkan av våra beslut, ser vi just nu. Håller du med om att det går sådär?