Magdalena Andersson och Golvet
Magdalena Andersson välkomnar Janet Yellens förslag om ett globalt golv på bolagsskatten.
Något annat är givetvis inte att förvänta när socialister släpps ut på grönbete!
Som vanligt verkar det främst vara omsorgen om andra länder som väcker vår finansminister ömma känslor, i SVD säger hon;
Länder som inte gick in i krisen med lika starka statsfinanser som Sverige kommer ju att ha ett behov av finansiering och då hamnar den här frågan kanske i ett annat ljus.
Typisk vänsterargumentation, med andra ord. Vad som är bäst för Sverige och svenska medborgare är i sammanhanget ointressant.
Den som är insatt i ämnet känner dessutom till det faktum att Sverige vid årsskiftet sänkte sin bolagsskatt. USA och Storbritannien har för första gången på länge bestämt sig för att höja.
I USA:s fall är det lätt att begripa varför. Bidens olika ”satsningar” måste ju finansieras någonstans ifrån.
Man talar i högstämda ordalag om det ”race to the bottom” som tydligen pågår måste avslutas. I Sveriges fall skulle det alltså vara från 28 procent till den nuvarande nivån 20,6 procent som är problemet.
Fast Magdalena är givetvis noga med att påpeka att det mycket som ska finansieras i ett modernt, läs socialistiskt, samhälle. Exempelvis utbildning och infrastruktur som också kommer företagen till del.
Magdalena Andersson är däremot emot att införa en miniminivå för bolagsskatten inom EU, med hänvisning till att regeringen värnar den nationella suveräniteten i skattefrågor. Säger hon i SVD.
Det är givetvis självklart att Magdalena uttalar sig så. Hon är medveten om att det skulle bli ett himla liv på den EU-kritiska opinionen om man drog frågan genom den organisationen.
Bättre att låta frågan tröska på en tid i all diskretion på global nivå, skriva under resolutionen och ställa riksdagen för ett fullbordat faktum.
Vårt vänstervridna parlament älskar internationella avtal eftersom det då får en känsla av att leka med de stora barnen.
Min åsikt är enkel och självklar. Endast Sverige har rätt att beskatta sina medborgare i Sverige.
Vidare, Sverige ska inte skriva under några internationella avtal, resolutioner eller annat för att andra länder missköter sin ekonomi.
Att Magdalena Andersson visar intresse för saken beror på att socialister i grund och botten använder solidaritetsargumentet för att slippa ta ansvaret själva.
Man gör det i migrationsfrågan, det är en fråga om solidaritet. Man gör det i miljöfrågorna, Sverige beskattar plastpåsar för att världshaven är fullt av dem. Vi gör det i den så kallade klimatfrågan genom att stänga ner kärnkraftverk och våldta naturen med vindkraftverk.
Vi kallar stater där ledningen faktiskt ser sina egna invånare och deras intresse som det primära som osolidariska, som Polen och Ungern.
Sveriges socialistiska överherrar, och damer, följer det minsta motståndets lag och jamsar med för att vara solidariska. Och skäller på dem som uppfattas som mindre solidariska.
Det är givetvis därför som Sverige så illa gärna vill införa vaccinationspass, och med all sannolikhet ett globalt golv för bolagsskatten.
Sannolikt måste en hel drös byråkrater anställas för att hantera eländet. Arbetsmarknadspolitiskt är det sålunda en vinst.
Med stor sannolikhet ska väl också internationella kontrollorgan sättas upp.
Ingen tror väl på allvar att företagen kommer sluta försöka smita undan?
Men mer pengar lär man få in. I USA för att kunna återvälja demokratiska presidenter, de kostar nämligen en hel del. För Sveriges del gäller det socialistiska regeringar som väljs för att medelklassen ska kunna döva sina ömma samveten genom att vara solidariska med folk i fattiga länder.
När jag kommer till riksdagen lovar jag dyrt och heligt att tänka på svenskarna och Sverige. I denna frågan sker det bäst genom att vägra inlåta sig i avtal om globala skattegolv!
