Livet går vidare

Trots krig nästgårds och kravaller hemmavid går livet vidare. Vårbudgeten 2022 ska presenteras idag.

Det är ju så kära medborgare att ni inte själv kan anförtros era pengar och val. Det skulle dessutom se ut det om våra rikspolitiker, och de andra för den delen, inte hade några budgetar att besluta om.
Sannolikt skulle samhället blomstra och befinna sig i etnisk harmoni. Dessutom skulle de senaste dagarnas kravaller aldrig uppstått eftersom deras upphovsmän inte funnit det mödan värt att ta sig till den kalla nord bara för att inga pengar få för besväret.

Politikerna å sin sida skulle också tvingas leva på annat än vad nu kan norpa åt sig av skattekakan. I en klassiskt liberal värld är nämligen tanken den att staten ska vara så oerhört liten och slimmad att man svårligen kan försörja sig som politiker på heltid.
Vad exempelvis budgetminister Damberg skulle kunna ha för huvudsaklig sysselsättning är dock högst oklart, sannolikt står han handfallen inför de mesta.

Snacka kan han i alla fall, karln. I ett SMS till kvällstidningen Expressen skriver han att ”ingen politiker kan trovärdigt lova att kompensera för allt”.
Fast egentligen ligger givetvis problemet för Damberg och hans makttokiga vänner att kompensera rätt grupper. Vilket huvudsakligen kan definieras som de personer som med lock och pock kan fås att rösta på Socialdemokratin.

”Därför har vi också presenterat förslag med förbättringar för barnfamiljer med låga inkomster men också pensionärer med mycket låga pensioner eftersom vi vet att det är grupper som har svårare att möta den kraftiga prisuppgången. Vi socialdemokrater kommer alltid att prioritera satsningar för vanligt folk oavsett om det är valår eller inte”, fortsätter Damberg sitt uttalande till Expressen.

Givetvis är det också så att den allmänt klimathysteriska medelklassen skall strykas medhårs. Ytterligare 3,9 miljarder lägger man på klimatbonus till bilar. En person som köper en ren elbil fram till den 1 juli i år ska fortsatt kunna få 70 000 kronor i ekonomiskt stöd.
Det ska jämföras med det militära försvaret som får 2 miljarder extra och det civila som tillförs 0,8 miljarder. Då ska man vara medveten om att tillskottet om 2 miljarder till kulor och krut satt bra långt inne!

Men eftersom det är viktigare att den andefattiga medelklassen kan ta sig till sommarstugan via elbil, som förmodligen laddas genom att man får bränna igång det oljeeldade reservkraftverket i Karlshamn (möjligen på ryskborrad olja), än att våra militära personal ska kunna hävda vår territoriella integritet och landets frihet får det bli så.
Krig och andra otrevligheter bryter för övrigt mot värdegrunden och är hemska.

Pensionärerna ska kompenseras via så kallade garantitillägg. Det är vid en första anblick givetvis sympatisk att de fattigaste av våra gamla ska kompenseras med extrapengar. Men frågan är varför det alls ska vara nödvändigt, har de flesta av dem inte jobbat och betalat skatt och avgifter under sin yrkesaktiva tid?
Om så nu är fallet kan man undra vad dessa pengar tagit vägen? Är det så att tidigare skattmästare under sin ämbetstid använt deras pengar till annat?
Det verkar inte bättre!

Räkningen för bland annat MP:s närvaro i regeringsarbetet ska också hanteras. 8,4 miljarder skattekronor ska kompensera för höga elskatter som hushållen betalat då vintern, trots att Greta hävdar motsatsen, tidvis varit svinkall.
En sänkt drivmedelsskatt och direkt kompensation i handen till bilägare ger en kostnad på cirka 7,7 miljarder kronor.
Jag antar sänkningen av drivmedelsskatten planeras att hämtas hem efter valet. Damberg sitter i en liten knipa där eftersom vi genom medlemskapet i EU avsagt oss rätten att bestämma suveränt i den frågan.

Själv tillhör jag budgetens stora förlorare. Jag är nämligen en vit medelålders man med stabil inkomst, årskort på SJ och i övrigt cykel som huvudsakligt transportmedel.
Några skulder har jag inte, barnen är vuxna och kontantinsatsen på det nyinköpta huset låg på över 57 procent. Dessutom är min värdegrund, om jag kan påstås ha en sådan, totalt genomrutten.

Damberg och Andersson med flera inser att jag för dem är en förlorad själ. Inte ens NATO anser jag vara något att hänga i julgranen. Det enda jag kan se fram emot är att få betala kalaset.
En sak är definitivt säker, om jag kommer in i riksdagen kommer rödpennan att glöda när nästa sorgliga ursäkt till regering lägger fram höstbudgeten!