Kronofogden

Över 496 000 privatpersoner och företag skall enligt uppgift vara registrerade hos Kronofogden. 

Enligt myndigheten själv löper invandrarungdomar större risk att skuldsätta sig, men även medelklassbarn i mer bemedlade bostadsområden kan riskera att hamna hos Kronofogden. Saken har gått så långt man på fullt allvar diskuterar att införa ämnet ”privatekonomi” i grundskolan, vinsterna med detta är flerfaldiga.

För det första att föräldraansvaret devalveras på ett optimalt sätt. För de som redan från början har visat sig gravt integrationsresistenta minskar incitamenten ytterligare för att anpassa sig i samhället.
För det andra får staten ett utmärkt tillfälle att fostra medborgarna från grunden i konsten hur en slipsten skall dragas. Ingen kan väl tänka sig att man precis kommer undvika att sjunga det kontantfria samhällets lov och smyga in propaganda om det goda i sociala kreditsystem. Framtidens medborgare kommer på ett ytterligt bra sätt drillas in i ännu mer inlärd hjälplöshet.
För det tredje, lärarna får flera arbetsuppgifter av folkfostrande karaktär. Som bekant är de lata typer som mest driver omkring utan någon egentlig ordning och reda!

Synen på skolan som en automatisk lösning på alla problem är ett av den erbarmliga kollektivismens adelsmärken. Tanken på skolan skulle vara till för att bibringa kravallknotten nödvändig baskunskap såsom att räkna, läsa, språk, litteratur och annat vettigt för att klara sig i livet är sedan länge förlegad.
Eftersom höga vederbörande, politiker, byråkrater och godhetsonanister i allmänhet, skulle bli obsoleta om befolkningen fungerade någorlunda autonomt finns det givetvis en listig baktanke med att frånta individerna det personliga ansvaret och sunda förnuftet. Det väl utbyggda men suboptimalt fungerande svenska skolsystemet är ett utmärkt verktyg för ändamålet.

I sammanhanget är viktigt att förstå varför staten håller sig med en Kronofogdemyndighet. Så är det nämligen att hjulen måste rulla på, annars blir det ingen ordning och reda i samhället. Det är knappst så att någonting är gratis även om vissa politiska partier gärna vill påskina att det skulle kunna vara det.
Sålunda, för att den avart till kapitalism som vi håller oss med i Sverige ska fungera måste staten åtminstone i någon mån upprätthålla betalningsmoralen, vi betalar alltså skatt för att privata företag ska kunna slira i sina kreditbedömningar och våga riskera förluster.
I alla kapitaliska system måste den som säljer något vara redo att risker, i Sverige och många andra länder håller man sig med statliga myndigheter som ska utgöra krockkuddar eftersom en stor andel av medborgarna lämnar mycket i övrigt att önska när det kommer till betalnigsmoralen, att just ”invandrarungdomar” löper större risk att skuldsätta sig är ingen tillfällighet.

Det enklaste sättet att lösa problemet är givetvis att införa det totalt socialistiska staten som omedelbart kommer leda till brödköer, ständiga upplopp och allmänt armod. Även för alla gravt kollektivistiska riskdagspartier i Sverige ter sig därför den lösningen utsiktslös.
Eftersom man ännu inte på långt när är redo att ta steget fullt ut och tillerkänna medborgarna något eget ansvar är därför skolutbildning i personlig ekonomi en bra väg att gå. På politiska kan det till och med betraktas som ”krafttag” eftersom det ger rubriker i medier och kommer involvera många mantimmar, eller om det heter hentimmar, att sätta projektet i sjön. Har man riktig tur kan det till och med bli en helt ny lärarutbildning av hela saken.

Eller så kan man helt enkelt acceptera att det kapitalistiska systemet får gå lite knackigt ibland. Lade man ner Kronofogdemyndigheten och krävde ett minimum av engagemang från företagen skulle det sannolikt bli ett annat ljud i skällan.
Den omedlbara effekten är  ett ramaskri eftersom man inte hipp som happ inte skulle kunna sälja all möjlig skit till alla som ville köpa det. Efter en kort tidsrymd torde kacklet lugna ner sig eftersom man utvecklade system för att sälja det till till dem som åtminstone kunde betala vad eländet kostade.
Utan vidare knussel torde de som förut jobbade hos fogden kunna ställa sina kunskaper till förfogande på den privata marknaden, Sveriges lärare skulle kunna ägna sig åt viktigare saker än att lära barnen det som föräldrarna bör kunna lika bra, vardagsekonomi!