Klp och Nato
Det är gott att veta att människor där ute i Sverige faktiskt har åsikter och tankar om sakernas tillstånd.
Många var det exempelvis som tyckte att gårdagens presentation SD och Nato bäst kunde beskrivas i termer som ”mer pinsammare jag någonsin läst från ett svenskt politiskt parti” och ”Detta var något av det mest patetiska jag läst.”
Hur det nu än är med den saken kan man konstatera följande gällande Nato. Ursprungligen var Nato främst en politisk sammanslutning, men i och med Koreakriget som började år 1950 byggdes en militär struktur upp. Det uttalade målet enligt organisationens förste generalsekreterare var att ”hålla Sovjetunionen ute, amerikanerna inne och tyskarna nere”.
Just detta att ”hålla Sovjetunionen ute” är sannolikt det som Putin upplever som ett reellt hot. Putin är en produkt av det gamla sovjetimperiet och, ursäkta skämtet, rejält putt på det faktum att det föll samman. Han är i själva verket så ilsk att han utan tvekan omkullkastar en väl fungerande säkerhetsordning i Europa för att få sin vilja fram.
För alla som på fullt allvar tror att Putin blivit tokig rekommenderar jag en titt på på europakartan med Nato-länderna utmärkta. Fundera därefter på begreppet ”Sovjetiska satellitstater” och vad det kan innebära.
Vissa av er kommer givetvis med vilja missförstå tankeexperimentet och skylla mig för att gå Rysslands ärenden. Sannolikt tror ni också på den nyhetsrapportering som aningslöst menar att Putin är mentalt störd och skogstokig.
Vad Putin och hans krets av kleptokrater har är en annan verklighetsbeskrivning än oss i väst. Vilket inte per definition innebär att man är sjuk i huvudet.
Inom den i samhället utbredda kretsen av vänsterister vill man givetvis tro att de är galna eftersom vänstertomtar saknar intellektuell förmåga att beskriva situationen på annat sätt.
Man måste då ställa frågan om den senaste tidens utveckling ger oss några bra argument för att gå med i Nato? Självklart är så inte fallet. För det första är Putin främst intresserad av att återställa det gamla sovjetimperiet, eller åtminstone att få västvärlden att tro att så är fallet.
Givetvis vågar han inte ge sig på länder som är med i Nato även om han skulle vilja det, vilket ensamt faktiskt är ett bra argument för att han fortfarande är vid sina sinnens fulla bruk. Däremot passar det det självklart bra med Ukraina som har en del rysk befolkning.
Detta är också det självklara svaret på varför han inte i första, andra, tredje, fjärde eller femtioelfte fall kommer attackera Sverige. Mycket kan man säga om vår historia, men vi har bevisligen inte varit en del av Sovjetunionen.
För det andra, vilket är mycket viktigt att påpeka i sammanhanget, rysskräcken tycks vara nedärvd i våra gener.
Titta gärna på hur det går för lag Putin i Ukraina. Jag vill påstå att det knappast är som en promenad i parken för dem. Då har de ändå ägnat en avsevärd tid åt styrkeuppbyggnad och har fördelen att anfalla över land.
Det mest giltiga argumentet för att Sverige inte ska gå med i Nato är helt enkelt att vi inte behöver det.
För den som tar sig tid att läsa vårt partiprogram står det bland annat att ”Krigsmakten är en av ytterst få statliga institutioner som Klassiskt Liberala Partiet inte vill lägga ner eller privatisera, utan istället stärka avsevärt.” Vidare uttalar vi klart och tydligt att Klp:s ambition är att bistå länderna i Östersjö-regionen i händelse av att de behöver vår hjälp.
Klp:s utrikespolitik uttalar en klar och tydlig målsättning, vi vill värna Sveriges intressen.
Detta är givetvis svårt att begripa för notoriska vänsterister som anser att vårt land ska fungera som en humanitär stormakt och världssamvete. För en klassisk liberal är det emellertid ett lätt val att sätta sitt eget lands intressen i första rummet.
Till alla lättskrämda vänsteristers förfäran innebär det att organisationer som Nato med sina ömsesidiga förpliktelser om försvarsgarantier är ointressanta.
För dem som ändå inte till fullo begriper Klp:s syn på saken kan det vara lämpligt att påpeka följande: Vi står för begreppet frihet i dess mest absoluta betydelse.
Det innebär att vi själva beslutar om vilka vi vill hjälpa och när den hjälpen ska ges. Vi vill inte att våra händer ska bakbindas, så enkelt är det. Sveriges inrikes- och utrikespolitiska ställningstaganden dikteras lika litet från EU, Kreml, Vita huset som Boulevard Leopold III i Bryssel.
Här kan den som vill veta mer läsa om vår politik och vårt partiprogram.