Klassiskt Liberal!

Klassiskt Liberal! 1

Man kan konstatera att partierna i riksdagen anser sig veta vad som är bäst för alla trots att de var för sig bara har delar av valmanskåren bakom sig.
Själv nöjer jag mig med att konstatera att tvång är djupt omoraliskt. Samt att jag önskar krossa socialismen, socialism är för mig detsamma som ondska!

Det är givetvis ett synnerligen kontroversiellt ställningstagande att tvång är djupt omoraliskt. Konsekvensen blir att så kallad demokrati per automatik inte nödvändigtvis är något bra.
En partikamrat till mig exemplifierade på ett utmärkt sätt genom liknelsen om två vargar och ett får. Om de två vargarna bestämmer sig för att äta upp fåret är det ur fårets perspektiv ett dåligt beslut. Icke desto mindre kan man inte annat än kalla beslutet för demokratiskt.

På samma sätt är det djupt omoraliskt att genom demokratisk omröstning besluta att en person mot sin vilja måste dela med sig av de pengar denne arbetat ihop.
Klassiskt Liberala Partiet är någonting så unikt som ett parti som faktiskt inte vill bestämma över dig. Vill någon t.ex. leva i ett socialistiskt kollektiv med andra så står det människor fritt att skapa ett sådant men tvinga inte de som inte vill delta, att betala för detta kollektiv.

Många misstar mig för att vara libertarian. Så är givetvis inte fallet, jag är klassiskt liberal.

Centralt för libertarianer är att folkvalda och myndigheter inte ska lägga sig i. Alla får göra som de vill så får det bli som det blir. Det blir säkert bäst då.
Centralt för Klassisk Liberalism är individuella fri- och rättigheter. Staten kan mycket väl behöva gå in och lagstifta och begränsa marknadsaktörers möjlighet att inskränka människors friheter eller andra marknadsaktörers möjligheter att skapa nödvändig hälsosam konkurrens.

Det sistnämnda gäller förmodligen mer idag än tidigare i historien. Tänk bara på vad G—-e, F——k och andra jättar som nästan har ensamrätt på internet och sociala medier kan åstadkomma. För att inte tala om vad som kan åstadkommas när dessa företag går i skön förening med starka stater och överstatliga organisationer.
En bister och politiskt korrekt framtid väntar oss om vi inte bromsar utvecklingen.

Det största problemet som socialister, vänsterister och annat löst folk verkar ha med klassisk liberalism är samma sak som de hyllar i andra sammanhang. Nämligen mångfald.
Detta beror sannolikt på det enkla faktum att icke statskommenderad pluralism skrämmer dem.
Jag citerar ett internt och ännu ej officiellt partidokument i frågan:
KLP anser att det står var och en fritt att i sina beslut ta de hänsyn den själv önskar. Detta helt oavsett hur ovidkommande dessa hänsyn kan te sig i andras ögon. Ej heller kan människor begränsas av huruvida någon annan anser dessa hänsyn vara fördomsfulla eller anstötliga.

Där har vi politisk dynamit så det räcker och blir över för några veckors drev på nätet och övriga medier.
Fast egentligen är formuleringen inte kontroversiell alls. Vad som egentligen står är att vi som parti inte lägger oss i vad folk tycker, vi är nämligen helt övertygade om att människor klarar den saken själva.

För en god del av Sveriges befolkning kommer givetvis en sådan tingens ordning initialt innebära svåra problem. Tänk att inte bli skrivna på näsan vad man ska tycka och tänka!
Jag har dock gott hopp om att de flesta medborgarna kommer uppfatta paradigmskiftet som en klar förbättring jämfört med hur det fungerar nu.
KLP skiljer sig nämligen från nuvarande riksdagspartiers åsikt att medborgarna inte är vuxna nog att begripa och klara sig själva.

Om man funderar lite på hur detta med den parlamentariska demokratin fungerar i Sverige konstaterar man snart följande. Att riksdagspartierna oblygt ägnar sig åt röstköp.
Varan som väljarna köper är dels ideologisk balsam för själen, att de är goda människor genom sin röst, eller olika former av ekonomiska stöd och fördelar. Ibland både och.
Betalningen till politikerna är en plats i maktens palats. Istället för att medborgarna själv tillåts ta ansvar för sina liv, göranden och låtanden tar politikerna över det ansvaret.
Så står vi där vi står idag med förkvävande socialism och likriktning från vaggan till graven, omhändertagna till döds.

Det vill jag ändra på i riksdagen 2022!