Jourhavande Rassesvin

På Twitter fungerar jag som ett sorts Jourhavande Rassesvin.

Vad det egentligen innebär är något oklart. Jag tror, med betoning på tror, att orsaken är att vissa människor tycker verkligheten är obehaglig och väljer att ta ut sina frustrationer på så kallat sociala medier.

Sist hade jag delat en kort liten film om Stockholm år 1955. I princip bestod av bilder på medelklasstockholmare, eller sådana som kunde tänkas vilja passera som sådana, görandes vad sådana gjorde en sommardag år 1955 i Stockholm.
I princip spatserade de omkring, åt glass, badade eller skyndade till färjorna för vidare transport ut i Stockholms skärgård.
Harmlöst med andra ord.Min kommentar till den korta videon var också den harmlös och med verkligheten överensstämmande: ”Stockholm utan orten-gossarna!”.

Faktum är att Stockholm och övriga Sverige var ett mycket etniskt homogent land 1955, några utanförsskapsområden i modern mening existerade inte.
Sålunda korrekt med texten ”Stockholm utan orten-gossarna!”.

För vänsterblivna var detta något lite för mycket att ta. Verkligheten passar dåligt in i deras trånga världsbild, att Sverige år 1955 inte var ett land som höll på att krossas under värdegrunder, genus, anus våldsamma klankrimmnella bombkastare och meningslösa politiska tarvligheter som riskerar medborgarnas frihet fyller deras hjärtan med sorg.

Eftersom de inte har några sakargument att komma med så kör de stenhårt med argumentet ”rassesvin”. Det är nämligen något som de tror ska provocera oerhört. Vad det inte känner om undertecknad är dock att jag tycker inte illa om någon, istället hatar jag alla.
Dessutom känner jag mycket väl mina enda två brister, allt jag säger och allt jag gör.
Det får även hållas för sant och visst att frekvensen av bombkastande var mycket mindre i Stockholm år 1955 än vad det är idag.

Vänsterblivenhetens stora problem är helt enkelt att de vägrar att lära av historien. Tror man exempelvis på fullt allvar att statliga prisregleringar på bröd är en bra lösning lösning i Sverige år 2023, fast det bevisligen aldrig fungerat någon gång tidigare i historien, så är givetvis steget inte långt att tro på mirakulös integration av Sveriges många helt integrationsresistenta bidragsmigranter.

Då ligger det också i sakens natur att allt som är historia per definition är dåligt, inklusive etnisk och kulturellt homogena samhällen. Man kan nämligen leda i bevis att många mätbara värden var sämre förr, såsom barnadödlighet och fattigdom.
Vad man inte tänker på så ofta på inom vänsterblivenheten är att det som fick dessa mätvärden att bli mer positiva var hårt arbete, inte svällande statliga omfördelningssystem eller skyhög bidragsmigration. I själva verket är det relativt sena påfund.

Ett av vänsterblivenhetens största problem är att de vägrar dra några lärdomar och hela tiden försöker uppfinna hjulet på nytt, helst genom att inkludera allt och alla när vi i själva verket skulle behöva exkludera många fler.
Man vägrar helt enkelt lära sig av historien.

Det gäller att se nyktert på saker och ting. Allt var inte bättre förr, vissa saker var rent uppåt väggarna dåliga.
Det som är intressant är att skilja ut det som var bra från det som var dåligt. En sådan sak var det etniskt och kulturellt homogena Sverige. I sin helhet var det utmärkt för att bygga det välstånd som håller på att raseras idag, det innebar att människor i stort drog åt samma håll.
Inte som idag när olika grupper har diametralt olika mål med sina liv.

Skyldiga till detta är de som tillåtit Sverige att förfalla för att sprida vårt välstånd ut i världen. Av en mängd olika skäl fungerar det dåligt. Det främst skälet är att svenskar har en syn på sakerna och hur en slipsten skall dragas. Alla andra har sin egen uppfattning, det har både svenskar, deras experter och politiker haft svårt att förstå.

På det sättet var Stockholm år 1955 mycket bättre än idag. Dessutom skämdes de nog inte för att vara just svenskar, de gör garanterat många svenskar idag!