Högerextrema

Högerextrema 1

Många lever i den uppfattningen att ett specifikt riskdagsparti är högerextremt.

Det är givetvis felaktigt givet det faktum att partiledare själv, en pojk med välansat skägg bördig från Blekinge, oftast hänvisar till Per Albin Hansson som politisk förebild.
Mycket kan man säga om Per Albin, men särskilt högerextrem var han inte!

På en direkt fråga i SVD rörande de svåraste frågorna för en ny regering svarar den välansade pojken följande: ”– Det är välfärden, fördelningspolitiken, socialförsäkringen, det är där vi hamnar. Det är det som skiljer oss mest från Moderaterna. Det är ganska många miljarder budgetmässigt, och hittills har vi lyckats hålla de där försämringarna borta och det är vår ambition att göra det.”¹

Det mest intressanta i den artikeln är emellertid följande uttalande angående detta med partiets självbild:
”– Fast antietablissemang är inte min självbild, utan det är en bild andra har av oss. Vi tillhör inte det här gamla etablissemanget, däremot är vi gärna en del av ett nytt etablissemang, vi vill ha makt och inflytande.”

Partiet går helt enkelt till val för att kunna säkra makten att påverka och lägga sig i människors liv. Det är dig, kära medborgare, som de i slutändan är ute efter.
I Sverige betraktar den välansade blekingepojken dig som en undersåte snarare än en jämlike. Det är välfärd, fördelning och socialförsäkringar som är centrala för dem.

Egentligen är den enda markanta skillnaden mellan detta riskdagsparti och de andra riskdagspartierna vem som ska åtnjuta alla dessa goda frukter från staten. Det är förvisso ett fall framåt, men en ofri undersåte är du fortfarande. Med den välansade pojken från Blekinge vid makten kommer förmodligen en av de mest avgörande skillnaderna vara att barnen i skolan i större utsträckning än idag får lära sig årtal när konungar dog, vilket i princip inte behöver vara fel. Samt att ox- och träskodans kommer kunna konkurrera på idoltelevisionens uttagningar.
I övrigt kommer man, givet det faktum att absolut majoritet inte kan uppnås i riskdagen, ha samma problem som vilken minoritetsregering som helst att genomdriva sin politik.

Problemet med att orientera sig i dagens svenska politiska landskap kommer givetvis av det inte i egentlig mening finns någon tydlig ideologisk skillnad mellan riskdagspartierna.
De vill i grund och botten samma sak, nämligen makt och inflytande. Eftersom detta bygger på den gamla romerska principen om patron/klientelförhållande och vi i Sverige har en närmast total konsensus om att det är helt i sin ordning att staten, under hot om våld, roffar åt sig medborgarnas pengar blir allt egentligen en fråga om hur och på vad dessa pengar ska spenderas.

Klassiska liberala partiet utmanar etablissemanget genom att inte vilja ha någon makt att lägga sig i medborgarnas liv alls. Vår yttersta målsättning är att på aggressivast möjliga sätt lämna er ifred.
Vi vill i allt väsentligt avskaffa den centrala statsmakten och låta medborgarna bestämma själv över sina liv, vi antar att kommunnivå kan vara en lämplig administrativ nivå. Vi bejakar nämligen ett mycket enkelt faktum, sitter man i Stockholm är det omöjligt att begripa vad människor ute i landet har för drömmar, mål, problem och möjligheter.

Vi är också helt säkra på att människor själva är kapabla att bestämma över sina pengar samt att inget magiskt inträffar när folk tvingas avstå sina slantar till en hungrig maktapparat. Det blir inte bättre pengar bara för att politiker och byråkrater bestämmer vad de ska, eller inte ska, användas till.
Man kan enkelt sammanfatta det på följande sätt: Vi utgår från att folk är vuxna nog att ta hand om sig själv och de sina.

Till skillnad från andra partier ställer vi inte ut löften om guld och gröna skogar för andras pengar. Vi lovar däremot mera frihet och självbestämmande.
Det är också därför som många betraktar oss med sådan misstänksamhet. Det finns nämligen en viss trygghet i majoritetstyrannin så till vida att man slipper för mycket eget personligt ansvar, det går alltid att skylla på någon annan. Det är för övrigt något som riskdagspartierna excellerar i när det är dags för val.

Min rekommendation är att ni röstar för förändring den 11 september. Om ni inte har fått tag på en förtryckt valsedel, vilket visat sig vara svårt tack vare Post nord, tar ni en blank och skriver ”Klassiskt liberala partiet” på den.
Varje röst vi kan snuva den nuvarande majoritetstyrannin på är en seger för vår individuella frihet!

  1. Alla citat från SVD 2022-08-19