Guds lagar och människans förordningar

Guds lagar och människans förordningar 1

Så ateist jag är skiljer jag på guds lagar och människans förordningar. Det förra överträffar alla gånger det senare.

Det är därför jag kallar mig klassiskt liberal, även om det också snart kan vara förpassat till historiens sophög.
Liberal har ju under långliga tider alltmer förknippats med sådant det definitivt inte är. Något vi kan tacka alla vänsterblivna plattnackar, genusaktivister och jämställdhetsfascister för.

Så är det, vänner och ovänner, att människans stater och myndigheter författar juridiskt bindande bestämmelser, det vill säga förordningar, som vi alla har att förhålla oss till. Annars hotas vi med att bli utsatt för olika former av våld.
Guds lagar däremot, enligt mitt sätt att se på saken, är att likna vid det förstånd vi dels föds med, dels uppfostras att agera efter när vi ska umgås med varandra. Kanske kan man kalla det för det frihetliga förnuftet.

Problemet är att människans förordningar växer till sig, multipliceras och blir allt fler och fler.
I värsta fall går det som det gått i Sverige. De förväntas på något sätt att ersätta vårt förstånd. Det fungerar i bästa fall halvbra, oftast mycket dåligt.

I Sverige råder det till exempel förbud mot att stirra på mobilen när man kör bil. Ändå råkar jag titt som tätt ur för bilister som har uppmärksamheten fokuserad just på en mobilskärm snarare än trafiken.
Sverige har också den något aparta inställningen att det är förbjudet att köpa sexuella tjänster, men inte att vara prostituerad. Torsken är en kriminaldåre, inte horan. Om man genom den konstruktionen tänkt sig att stävja prostitution har det nog tänkts fel någonstans.

Märkligt nog är det förbjudet att både sälja och inneha narkotiska substanser. Man skulle annars tänka sig att att både notoriska narkomaner och de som bara vill bli rekreationshöga skulle klara livet bättre om eget innehav avkriminaliserades.

Om guds lagar istället fått råda kunde jag tänka mig att sakernas tillstånd sett annorlunda ut. Tänk er en stat som inte i detalj lade sig i medborgarnas göranden och låtanden.
Inte så att jag tror att varken prostitution, mobilgloende eller drogmissbruk skulle störtdyka. Men människor skulle kanske i större utsträckning börja tänka och agera efter ett intuitivt förstånd, istället för att vända dövörat till och lämna över ansvaret till en förlamad stat.

Det är just det som är det fina i kråksången när man låter folk vara vuxna nog att ta eget ansvar, att dom faktiskt är redo att ta det.
Egentligen är det nog bara våra höga företrädare i riksdag, regering, departement och myndigheter som inte tror så.
Deras födkrok, enligt deras sätt att se på saken, är att agera en sorts förmyndare för en befolkning som inte begriper bättre.

Vi har ju sett hur bra det går. Nämligen åt pipsvängen. Folk i allmänhet vet knappast vad sunt förnuft innebär eftersom man har en massa verklighetsfrämmande förordningar att förhålla sig till hela tiden.
Alternativt förhåller man sig egentligen inte till någonting utan gasar bara på. Detta gäller mer än något annat i så “särskilt utsatta områden”. Där kan väl å andra sidan inte befolkningen, ens i ordets vidaste bemärkelse, kallas svensk.

Är du svensk och en i alla delar laglydig medborgare som har synpunkter på sakernas tillstånd är du sannolikt att likställa med högerextremist, i ordets verkligt negativa betydelse.
Egentligen är vi en brokig skara människor som helt enkelt förenas av det faktum att vi älskar att vara vuxna och ta ansvar för oss själva, våra nära och kära samt vårt land.
Jag kan väl tillägga att de flesta har svårt för att jämka ihop detta med mångfald och jämlikhet. För oss förstås det som enfald och jämmer.

Mer än något annat begriper vi att det förordningar som stat och myndigheter ålägger oss inte med nödtvång skall tas för oomkullrunkeliga lagar.
Vi anser att guds lagar smäller högre. Guds lagar i den meningen att vuxna människor skall begripa att leva utan att staten hela tiden lägger sig i. Åtminstone i ett någorlunda etniskt och kulturellt homogent samhälle som inte slits sönder av krav på diversifierande mångfald och total jämlikhet.