Gubbklubben i Halmstad

Det har varit dramatiskt värre i Halmstad, misstankar om att kommunen är en gubbklubb har luftats!

Eller om det var att kommunen inte är en gubbklubb, hur som helst blev det ett oherrans liv i kommunfullmäktige.

Bakgrunden är följande: Presidiet för kommunfullmäktige, vilket väl närmast kan jämföras med gräddan av politiker i Halmstad, beslutade helt självständigt att köpa in en så kallad borgmästarkedja. Man brukar se kommunpampar bära sådana vid högtidligare sammanhang ibland. Det händer ju att höga vederbörande deltar i olika ceremoniella sammankomster där de nedstiger till folket.

Så långt var allt gott och väl. Dessutom tänkte sig presidiet att lokala konstnärer och guldsmeder skulle få delta i ädel tävlan om utformning och tillverkning av praktstycket. Enligt uppgift tänkte man sig att det skulle innehålla milstolpar ur Halmstads historia. Också det kan man uppfatta som helt sympatiskt.

Egentligen återstod bara ett problem. Man hade inte informerat kommunfullmäktige om planerna som avslöjades av Hallandspostens grävande murvlar.
Varpå det blev ett ståhej utan dess like och ordet ”gubbklubb” vredgat uttalade i stadens kommunfullmäktige.

Det senare kan, förutom att priset skulle bli nätta 80 000 kronor, bero på att Andreas Bergman, kommunfullmäktiges ordförande (M), höll ett 10 minuter långt försvarstal (eftersom Hallandsposten publicerat nyheten) och därefter direkt gick över till nästa punkt på dagordningen.
Men se, den gubben gick inte.

Inte ens argumentet att kedjan skulle hålla under kanske flera hundra år, och därmed över tid vara en försumbar kostnad, gick hem hos kommunfullmäktiges ledamöter. Eller att kommunfullmäktiges budget ligger på plus.
För att göra pinsamt ännu värre var det socialnämndens ordförande från Kristdemokraterna, Ella Kademark, som fällde yttrandet om gubbklubben. Annars räknas ju det partiet som relativt konservativt.

Problemet är givetvis mest av pedagogiskt slag.
Med Halmstad är det som i de flesta av landets kommuner, nämnder och förvaltningar har att hantera relativt strama budgetar. Man vänder och vrider i princip på alla slantar för att få det att gå ihop. Självklart sticker det då i ögonen på folk när det som uppfattas som bjäfs och glitter ska köpas in.

Både argumentet att presidiet och kommunfullmäktige har ”egna” pengar och att det ”ligger i tiden” synes ihåliga. Det senare noterade Lovisa Aldrin, ordförande för barn- och ungdomsnämndens oroch Liberal. I hennes fall måste man givetvis ta i beaktande att hon slåss för sitt politiska liv med tanke på sitt partis skröpliga opinionssiffror. Sannolikt hugger hon på allt som rör sig!

Den intressanta frågan är givetvis hur jag skulle agerat om jag satt i kommunfullmäktige och fick mig denna historia serverad av lokalblaskan. Såsom kulturkonservativt högerspöke som sannolikt tillhör den allra mest högra falangen av ett parti som i sin helhet redan befinner sig i det mörkaste av högermörkret är det en intressant tankeövning.
Det kan ju misstänkas att jag har en viss svaghet för för ärke-lokalpatriotism.

Jag hade givetvis varit överens med de övriga kritikerna. Anledningen därtill är  att det finns en mycket pedagogisk poäng att göra kring vad som händer när en liten grupp sammansvurna spenderar skatteslantar på onödigheter. Detta oaktat det faktum att just kommunfullmäktige har slantar över. Den politiska ledningen måste nämligen föregå med gott exempel hela tiden.

Dessutom måste man, om inte annat av ren självbevarelsedrift, undvika strider om petitesser när det finns viktigare saker att hantera. Som hur man ska reducera antalet ledamöter i kommunfullmäktige och antalet förvaltningar i kommunen, helst ska ju hela klabbet avvecklas enligt min åsikt.
Borgmästarkedjor skymmer så att säga sikten för de väsentliga frågorna.

Men det som är avgörande i detta fallet är att presidiet inte frågade de andra politikerna innan man inledde processen. Vilket är en nyttig läxa att lära för alla som tror att våra höga vederbörande alltid vill oss väl.
För om de smyger med detta, vad annat vill de inte att vi ska få veta?