Gubbklubben i Halmstad, del 2

Gubbklubben i Halmstad, del 2 1

Minnesgoda läsare kommer kanske ihåg gubbklubben i Halmstad?¹

En kort rekapitulation kan hur som helst vara på sin plats.
Presidiet för kommunfullmäktige i Halmstad bestod före valet av två moderater och en socialdemonkrat. Dessa tre hade tillsammans och utan förankring i verkligheten talat sig samman om kommunens oundgängliga behov av en borgmästarkedja.

Att kommuner i Sverige per definition inte har borgmästare och att att kedjan skulle gå loss på sina modiga 80 000 svenska kronor ansågs underordnat den stora saken. Den stora saken skulle väl vara att exempelvis Göteborg har en borgmästarkedja att hänga på lämplig person vid högtidliga tillfällen. Dessutom återfinns en dylik i en, med halmstadmått mätt, skruttig kommun som Laholm. Men inte i Halmstad, skam gick på torra land ansåg presidiet.

Sålunda framlades ett äskande till kommunfullmäktige om att presidiet skulle få ta ur ”egna” medel för att inhandla objektet.
Då ansåg kommunfullmäktige att skam gick på torra land. Argumentet att lokala guldsmeder skulle få slåss om äran att tillverka det föll inte kommunfullmäktige på läppen.

Att presidiet har bra med stålar hjälper föga när resten av kommunens nämnder tvingas vända på varje krona för att få verksamheten att gå ihop. Hårda ord fälldes i kommunfullmäktige och benämningen gubbklubben såg dagens ljus.

Som vanligt inom politiken kom det till beslut om att skjuta över ansvaret till någon annan. I detta fallet kulturnämnden. Kulturnämnden sitter nämligen på stålarna till en så kallad Jubileumsfond. Syftet med denna är att smycka kommunens lokaler.
Ordföranden i kulturnämnden har nu genom Hallandspostens försorg låtit meddela populasen och presidiet slutsatsen av nämndens tankemödor…

”– Fondens kriterium är att smycka kommunens lokaler. Borgmästarkedjan är att smycka kommunfullmäktiges ordförande – och han är inte en lokal, säger Anna Ginstmark (C), ordförande i kulturnämnden.”

Vilket är en mycket rimlig slutsats som givetvis bereder undertecknad stor glädje att höra. Med kommunens pengar är det nämligen så att dessa ska behandlas ytterst varsamt.
På alla politikers ansvar ligger att göra av med så litet som möjligt och bara det som är nödvändigt för att med goda resultat driva verksamheten. Allt annat är lyxkonsumtion och skall skys som pesten.

För övrigt, och detta är mycket viktigt att förstå, att presidiet har mycket pengar över betyder inte att kommunen kan satsa helt vilt. Det betyder bara att presidiet har en för stor budget och att den sannolikt måste justeras.
Varför presidiet alls en egen budget kan man också undra? Bättre vore att en vaktmästare fick ansvaret att plocka fram papper och pennor till deras sammanträden, kaffe och fikabröd kunde de gott sala ihop till själva!

Tyvärr är det nog så att alltför många kommungubbar, och tanter, är ungefär som skator. De dras helt enkelt till grannlåt av olika slag och sorter.
Att vara avundsjuk på andra kommuner är självklart inte heller bra. Vad vi behöver mer av är människor som är fast förankrade och tillräckligt renons på storslagna visioner för att undvika dylika tokigheter i framtiden.

  1. Gubbklubben del 1