Gängproblematiken 2

Gårdagens text om gängproblematiken avslutades med följande slutsats:

”…jag vill utradera gängen från Sveriges yta. Priset anser jag vara oväsentligt. Jag är beredd att ta till alla medel som är tillgängliga och i första hand önskar jag att höga vederbörande sätter hårt mot hårt och kräver rättning i ledet av de som missköter sig. Antingen anpassar man sig eller så får de dra någonstans där de bättre kommer till sin rätt.
Det är inte mitt och mina medmänniskors fel att de vägrar sköta sig!”

Den bakomliggande principen för den slutsatsen är den frihetliga tanken om att statens primära uppgift är att på aggressivast möjliga sätt lämna människor ifred.
Den svenska socialistiska tankegången är tyvärr att vi i praktiskt handling, och i varje givet givet ögonblick, ska agera världssamvete.
Inte ens på ett teoretiskt plan kan det fungera särskilt väl. En mängd problem uppstår också som bekant när ett helt land ska öppna sina hjärtan och plånböcker för att omsätta de stora orden i handling.

Klassiskt Liberala Partiets syn på flyktingpolitik är mycket enkel!
”Sverige som land ska, så länge det är fred i våra grannländer, inte ta emot andra flyktingar än det försvinnande lilla antalet politiska flyktingar som flyr från totalitära ideologier och som kan gagna våra internationella politiska ställningstaganden gentemot främmande makt.
Så länge fred råder i våra grannländer finns det ingen anledning att ge stora skaror människor asyl. Enskilda individer och privata hjälporganisationer ska däremot vara fria att själva finansiera försörjning av personer de anser behöver hjälp.”

Vi lägger oss helt enkelt inte i enskilda människors val och kräver endast att ingen annan ska lägga sig i våra. Den som känner för att finansiera uppehället för människor i Sverige är fria att göra så.
En möjlig effekt av vår syn på saken är att människor i det nuvarande flyktingindustriella komplexet i viss mån skulle kylas av i sin iver att agera förment goda när inte någon annan, du och jag som inte vill, betalar för kalaset.

Vi har också en särskild syn på minoriteters särrättigheter!
”Alla svenska medborgare borde vara lika inför lagen. Det innebär att vi vill att alla särrättigheter som grundar sig på individens grupptillhörighet ska avskaffas.
Klassiskt Liberala Partiet anser att all identitetspolitik utgör en kränkning av individens fri- och rättigheter. Klassiskt Liberala Partiet är därför fundamentalistiska motståndare till alla tendenser att människor utifrån någon annans uppfattning om dennes grupptillhörighet ska ges olika rättigheter, skyldigheter eller ekonomiska spelregler.”
Detsamma gäller givetvis de som inte är svenska medborgare, lever man i Sverige kan man inte hävda någon underordning per definition så länge man är rättskapabel.
Bor du i Sverige spelar du enligt våra spelregler, helt enkelt. Det går även bra att uttrycka på följande sätt, ger du dig in i leken får du leken tåla. Att bo i Sverige innebär inte att Sverige och svenskarna ska anpassa sig, det innebär att du får anpassa dig.

En rimlig slutsats vi kan dra är att en nationell politik av Klassiskt liberalt snitt skulle utgjort ett effektivt bålverk mot dagens situation. Det hade helt enkelt inte funnits tillräckliga incitament för stora skaror av flyktingar, bidragsmigranter och andra att ta sig hit.
Frågan är då vad vi kan göra för att rätta till dagens prekära läge.

Det är uppenbarligen så att staten Sverige och riskdagspolitikerna i Stockholm står mer eller mindre handfallna inför den alltmer eskalerande situationen.
Enligt min och många andras bedömning återstår då att försöka lösa problemet på plats ute i Sveriges kommuner. Rimligtvis känner invånarna där till situationen. På riksplanet kan politiken hjälpa till med repartieringsprogram och att vara behjälplig med att kommunalisera polisen så att den får en mycket starkare lokal förankring.

En grundläggande tanke är att strypa alla former av passiviserande bidragssystem och helt enkelt tvinga människor att agera i positiv riktning, alternativt dra upp sina bopålar och flytta dit där de bättre kommer till sin rätt.
De som vill bemötas enligt de primitiva seder och bruk som de har med sig från sina hemländer får väl bemötas på det sättet, genom fostran den brutala vägen tills de är tuktade och ger upp eller försvinner från Sverige och blir någon annans problem.

Laglydiga medborgare ska för övrigt ges utökade rättigheter att freda sig själv, de sina och vad man äger. Det skall helt enkelt göras vad som skulle gjorts för länge sedan, skillnad på folk och folk. Att göra det är det verkligt revolutionerande med hur jag ser på saker och ting, att acceptera det faktum att vi på något sätt måste visa oss värdiga för att accepteras i samhällsgemenskapen.