Förstatliga Allt Nu!

Se där, den rubriken fångade allt ditt intresse!
Det är väl självklart att central styrning ordnar alla problem. Kanske inte om man man jämför med det saligen hädangångna Sovjetunionen och dagens Kuba och Nordkorea.
Men till skillnad från dem är vi i Sverige förnuftiga människor som vet vad vi håller på med och enbart har målet att det ska vara jämlikt framför ögonen!

Som bekant har det framkommit vissa brister i den svenska sjukvården under det senaste året. Man har skyllt detta på en exceptionell dödsmördarpandemi som i olika vågor hemsökt planeten.
Det är mycket möjligt att det är en del av problemet, men bara en väldigt liten del.

Hur det än är med den saken har det varit rena rama julafton för dem som önskar att riket skall förstatliga vården. Nu ger sig Läkarförbundet och SSU gett sig in i firandet och föreslår i en gemensam debattartikel i kvällspressen att statens styrning skall öka.

Retorisk frågar de den inte ont anande läsaren om ett land med samma invånarantal som London ska ha 21 olika sjukvårdssystem? Det vill säga det antal regioner som riket håller sig med.
För att garantera att sjukvård ges efter behov och med hög kvalitet vill vi att staten tar ett tydligare huvudansvar.

Det kan ur vissa aspekter vara en rimlig slutsats. Som exempel kan man konstatera att Sverige vid den senaste officiella sammanräkningen av intensivvårdsplatser hamnade näst sist, endast Portugal kom bakom oss. Just intensivvården har varit hårt ansträngd under dödsmördarpandemin.
Tänk vad smidigt om vi kunde ha en centralbyråkratisk avdelning som styrde upp det och kunde bråka med andra centralbyråkratiska avdelningar om just intensivvårdsplatserna och deras bemanning.
En sak skulle vara säker, man skulle slippa bråk mellan olika prioriteringar i 21 regioner.

Personerna som skulle jobba med den statliga styrningen kan man lätt rekrytera från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, som enligt sin hemsida har följande uppdrag:
SKR:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla kommuner och regioners verksamhet. Vi fungerar som ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning. I vår roll ingår att ge service och professionell rådgivning inom alla de frågor som kommuner och regioner är verksamma inom. Vi erbjuder även kurser och konferenser inom många ämnen.
Vilket för ett otränat öra som mitt låter så mycket som en sorts statlig organisation det kan bli utan att egentligen vara det.

Saken är givetvis mycket enkel. Regionerna har så mycket annat tjafs än sjukvård att hålla på med.
Min egen lilla region Halland listar följande saker förutom Hälsa och vård: Utveckling och tillväxt, Kultur, Våra skolor och Demokrati och politik.
En minst sagt omfattande uppdrag. Kanske till och med för diversifierat för att det ska bli någon bra styrning på verksamheten?

Sjukvård är en komplicerad verksamhet som inte blir mindre komplex i takt med att utvecklingen går framåt. Den är personalkrävande, teknikintensiv och fruktansvärt dyr.
Inget blir heller lättare av det faktum att den är notorisk svår att planera. Folk blir helt enkelt sjuka och skadade lite när som dygnets alla timmar.

Har man riktig otur så inträffar det oförutsägbara katastrofer med massiva skadeutfall, eller pandemier där resurserna ansträngs till det yttersta.
Det senaste årets press på sjukvårdspersonalen är ett lysande exempel på detta. Mest för att systemet var i det närmaste anorektiskt redan innan.
Våra folkvalda politiker hade helt enkelt glömt bort nödvändigheten av kris- och katastrofplanering.

Jag har som riksdagskandidat följande förslag.
I första hand skall sjukvården hanteras av professionen, inte politiker. De senare kan få sitta och fumla med Utveckling och tillväxt, Kultur och Våra skolor tills vi de kan avgå naturligt.
Staten kan i bästa fall åstadkomma att alla får det lika mycket sämre än vad vi har det nu.

Anledningen till att ingen annan föreslår en sådan lösning är givetvis tanken på att alla andra metoder än den med lekmannapolitiker som väljs av folket anses vara odemokratisk.
Med andra ord, det är viktigare med demokrati än att folk som begriper hur en slipsten ska dras håller i trådarna!
Om man den är av åsikten är det givetvis lätt att tro att ju fler som får vara med och bestämma, desto bättre blir det. Den naturliga slutsatsen är då att endast staten kan garantera en bra sjukvård.
Det är något som jag definitivt inte kan hålla med om!