För Frihetens Skull

För frihetens skull vore det bäst om imperierna faller.

USA kunde gått falla samman, likaså Ryssland, Kina och Indien. Det vore en billig försäkring för att göra det omöjligt att växa sig till övermåttan starka både ekonomiskt och militärt.
Man kan tänka sig att det även är ett rimligt önskemål för imperiernas mer perifera invånare, det är nämligen dom som offras i stort antal när man för krig.

Självklart är det också så att alla ambitioner att bygga nya imperier måste bekämpas hårt. EU:s ambitioner är mer än tydliga och måste möta hårdare motstånd. Det räcker inte med några fisljumma ambitioner att begränsa dess nuvarande omfattning.
Om vi önskar våra barnbarn en framtid utanför de Europeiska Förenta Staterna måste slå halt nu.

Att endast nöja sig med att luckra upp imperierna som vilar på statsrättslig grund räcker givetvis inte.
Multinationella bolagsjättar beter sig allt mer som stater och begränsar våra möjligheter att välja fritt och tala öppet. Vänstern välkomnar utvecklingen eftersom den för tillfället har initiativet och kan styra och ställa i stort hur den vill.

Ett problem som är ganska uppenbart är att människor misstar ekonomisk utveckling för det samma som ökad frihet.
Det är en idé som saluförts hårt och öppet åtminstone sedan Berlinmuren föll, gång på gång har den emellertid visat sig vara fel.

USA har försökt störta regimer och klansystem i mellanöstern. Men vi kan inte med fog påstå att folken i Irak eller Afghanistan är mycket lyckligare idag än för 20 år sedan.
I Kina njuter visserligen många av den ekonomiska utvecklingen men kan knappast sägas leva under särskilt demokratiska omständigheter.
För ryssarna gäller knappast heller någon frihet efter den modell som vi anser vara den bäst gångbara.

USA börjar alltmer likna en märklig avart till stat. Landet slits sönder inifrån och vet knappast vilken fot den ska stå på. Spänningarna som är naturligt inbyggda i systemet börjar helt enkelt ta ut sin rätt.

Fördelen med att inga imperier ha är uppenbar. Den inbyggda kraften som många människor kan ha när de går samman förloras. Vad som är ännu bättre är givetvis att ett fåtals förmåga att manipulera och utnyttja flertalet för sin egna dolska syften blir till noll och intet.

Då kan inte fåtalet kräva underkastelse av massorna eller manipulera andra stater med sin maktfullkomlighet. Potensen blir till impotens, världen blir en lugnare plats att leva på.

En värld utan maktfullkomliga imperier som söker utöka sina territorier, hämnas verkliga eller påstådda oförrätter samt påtvinga andra sin version av vad som är bäst blir mycket lugnare att leva på.
Den enskilda vinner större frihet när han slipper anpassa sig för överhetens diktat, diktat som sist och slutligen är resultatet av de anpassningar som krävs för att kunna följa avtal man träffat med andra och större maktspelare.

För vänstern är detta lika med kaos och sålunda inte önskvärt. I deras drömvärld är det viktigaste att utrota orättvisor. Det må gälla ekonomiska orättvisor, ”klimatorättvisor” eller vad det nu vara månde.
För vänstern är allt sist och slutligen ett nollsummespel eller fullständigt känslostyrt. De kan omöjligen tänka sig att olika människor kan ha andra drömmar, uppfattningar och mål än de själva.

Den vänsterblivna saknar mycket, men mest saknar han förmåga att betrakta den individuella friheten som något naturligt och gott. Därför strävar dom mot hela tiden mot punkten där alla är absolut jämställda, där inga individuella friheter eller något individuellt ansvarstagande finns.
De strävar mot en en enda förenad jord där alla tycker, tänker och känner lika.
För dem är det naturligt att hela tiden binda allting samman.

Det är därför de älskar stora statsbildningar och överstatliga organisationer. De tvekar inte heller att använda kraften i dessa för att ytterligare begränsa våra friheter. I deras ögon är individen överordnad kollektivet.

För oss andra är det tvärtom. Det är därför vi aktivt ska arbeta för att imperierna ska falla!