Expressen

Kvällstidningen Expressen drar sitt strå till stacken för att begränsa demonstrationsfriheten.

Det är givetvis ingen nyhet eftersom tidningen tillhör det vänsterliberala etablissemang som tycker vanligt folk inte begriper sitt eget bästa och måste vårdas som vore de ömtåliga plantor.
Det som är det nya är att tidningen numera gör det så skamlöst öppet.

Fredrik Sjöshult säger vad många i hans intellektuellt och andefattiga samhällsklass gått och burit på under en mycket lång tid. Man kan anta att det kokat över under dödsmördarpandemin när de tvingats husera ensamma i sina medelklassreservat med hysteriskt öppna planlösningar.
Nämligen att frihetsälskare som Rasmus Paludan inte borde få skända muslimer.

Fredrik vet att berätta att Rasmus Paludan är mer eller mindre paria i hemlandet Danmark på grund av misstänkta sexchattar med barn. Dömd för något brott är han dock inte, Rasmus. I Expressens värld är dock misstanke nog för att dömas ut, åtminstone om man också i övrigt företräder åsikter som inte passar tidningen.

Vidare att Rasmus ”hittat ett kryphål” i lagen för att kunna demonstrera i Sverige genom att ansöka om svenskt medborgarskap.
Många med mig kan tycka att ”människorna” som anställt de senaste dagarnas upplopp hittat kryphål i lagen för att nästla sig in i det svenska välfärdssystemet för att därefter belöna vår gästfrihet med våldsamma upplopp.

Hysteriskt blir det när Fredrik Sjöshult vet att berätta följande: ”I sociala medier såg jag redan före upploppet i Linköping att reaktionen var stark från de som kände sig kränkta, och därmed var det ingen överraskning att det spårat ur.”

Så vet vi det. Vår rätt till yttrandefrihet och demonstrationsfrihet skall i idealfallet bygga på opinionen i utvalda sociala medier! Sociala medier som ägs av hysteriska kapitalister som sätter en ära i att driva sin egen agenda av osmaklig vänsterliberalism.

Givetvis håller jag med Fredrik Sjöshult när han konstaterar att Rasmus Paludans aktioner går ut på att skända muslimer.
Fler borde för övrigt göra det mycket oftare än vad som nu sker. Sannolikt är det ur integrationspolitisk synpunkt den enskilt viktigaste åtgärd man kan vidta för att få styr på situationen i Sverige.

Saken är nämligen den att nytillkomna invånare i vårt land måste vänjas vid att här arbetar och fungerar vi enligt helt andra principer än de länder som de kommer ifrån.
Om det sedan är så att galoscherna inte passar får man som invånare antingen skaffa nya galoscher eller dra någon annanstans.

Det finns mig veterligen en uppsjö av länder där koranbränning är belagt med mycket hårda straff. Den intressanta frågan i sammanhanget borde vara varför upploppsmakarna inte befinner sig där?
Fredrik Sjöshult får gärna ägna en krönika i Expressen för att reda ut den frågan!

Vad är då polisens sak i det hela?
Jo, polisens sak är i princip att meddela tillstånd och se till att allt går lugnt till. Enligt Fredrik har polischeferna som meddelat tillstånd varit ”fega”. Det ät givetvis en mycket märklig slutsats för satt komma från en ”journalist” som får sitt levebröd som ett direkt resultat av press- och yttrandefrihet.
Vad Fredrik menar är givetvis att alla friheter är villkorade. Det han och hans vänner menar är ”bra och riktiga” åsikter ska givetvis få yttras. Åsikter som är ”dumma och felaktiga” ska förtigas.

På det sättet utgör Fredrik Sjöshult och hans anhang de femtekolonner av nyttiga idioter som bereder vägen för den i västerlandet pågående kulturskymningen. Vilket givetvis militanta och våldsbenägna islamister hälsar med glädje.

Polisens misslyckande att kommendera ut rätt personal i tillräcklig mängd bevisar att tanken om statens våldsmonopol inte fungerar. Det är helt enkelt en hoper erbarmliga syltryggar som inte tar ansvar för våra grundläggande fri- och rättigheter. Man kan uttrycka det med andra ord: de bryr sig inte om oss ett dugg!
Huruvida detta ingår i en större plan låter jag vara osagt. Men vi kan konstatera att tecknen hopar sig i skyn när polisen också misslyckas med sin passhantering och därmed försätter sina arbetsgivare, nämligen medborgarna i landet Sverige, i nationell husarrest.

I Sverige har vi frihet att demonstrera. Den friheten ska vi till varje pris värna. Punkt slut!