Energipolitik

En av de mer kontroversiella meningarna i KLP:s partiprogram är förmodligen ”Energimarknaden ska avregleras så att nya modernare kärnkraftverk kan uppföras.”

Det finns flera anledningar till att det är så. Den mest uppenbara är att de mer militanta delarna av miljö- och ”klimatrörelsen” anser att kärnkraft är lika med guds död.
Jag kan till viss del förstå dem. Att exempelvis ha ryska infanteriförband av tredje klassen springande omkring med osäkrade bössor i Tjernobyl är ingen höjdare. Vi kan konstatera att om det skulle hända något allvarligt i ett kärnkraftverk så riskerar det att gå riktigt åt pipan.

Problemet är bara att det, exempelvis, är omöjligt att leda i bevis att kärnkraft orsakat fler dödsfall än vattendamms-olyckor. I själva verket förhåller det sig tvärtom. Fler dör av olyckor orsakade av vattendammar varje år än vad kärnkraften någonsin lyckats åstadkomma.
Dessutom skulle oerhörda fjällarealer förstöras om vi byggde ut vattenkraften.

Även dyr, ineffektiv och högst osäker sol- och vindkraft tar oerhörda arealer i anspråk. Detta bryr sig varken miljö- eller klimatfantomer särskilt mycket om. De bor nämligen ofta i storstäderna och saknar empatisk förmåga att förstå folket på landsbygden. Man är för upptagna med genus, anus och menskonst för att bry sig särskilt om dylika petitesser.

En lite mer, kanske för många oväntat anledning, är att kärnkraft av rent ideologiska skäl inte anses särskilt ”frihetlig”. Det kan jag helt och hållet hålla med om, men å andra sidan värmer ideologi synnerligen dåligt när kvicksilvret kryper ned under nollan.
Det är kanske så att riktigt stenhårda libertarianer för säkerhets skull bör flytta till varmare breddgrader?

Dessutom, och detta är ett oomkullrunkeligt faktum, har vi i Sverige en myckenhet av elintensiv industri. Den kommer svårligen att klara sig på ved, bergvärme eller sol och vind. Industrin har som bekant behov av en jämn och stabil elförsörjning. Det duger inte att starta upp bara soliga och/eller blåsiga dagar.

Vi i Sverige måste helt enkelt acceptera att vi lever i norden med allt vad det innebär. Dessutom att vi är höggradigt industrialiserade, vi behöver tillgång till stabil och bra el.
Därför menar KLP att ”Staten ansvarar för att att samordna marknadens aktörer för att säkerställa att landets alla kommuner ges tillgång till elmarknaden med hög driftsäkerhet och att elen håller hög kvalitét.”

Med andra ord inte särskilt renlärigt libertariansk politik, snarare dikterat av absolut tvingande omständigheter.
Den som är mot en sådan lösning är dock svaret skyldigt på hur det annars skulle lösas, vilket de vanligtvis inte kan göra (av lätt insedda skäl).

Alternativet är nämligen att kasta oss ut i ett totalt kaos. Men det kan knappast vara syftet med verksamheten om man som jag är en frihetsälskare och politiskt aktiv. Min målsättning är i högsta grad lugn och ro för att kunna leva ett vettigt liv.
Anarki och otrevligheter får andra stå för.

När vi ändå är inne på ämnet energi passar det bra att ta upp den så kallade ”klimatfrågan”. Den som studerar vårt partiprogram noterar att vi inte nämner ett ord om vår politiska vilja på detta område.
Orsaken till detta är mycket enkel, KLP anser inte att politiker ska syssla med den frågan.

Klimatet bryr sig föga om politiska åtgärder och lämnas bäst att sköta sig självt. Vilket det har klarat av helt utmärkt i historisk tid, och med all sannolikhet kommer fortsätta göra i framtiden.
Att politiker, hysteriska västerlänningar och andra mörkermänniskor sysselsätter sig med det är av helt andra skäl.
De vill pådyvla folk ökad kontroll, begränsa individens egenmakt och godhetsmasturbera. Enligt min åsikt skulle de sannolikt behöva en vettig hobby att sysselsätta sig med istället för att kanalisera sina mentala och känslomässiga tillkortakommanden via ”klimatfrågan”.

Kort sagt, den som vill ha en stabil och vettig elförsörjning och slippa ”klimataktivister” som limmar fast sig på vägarna röstar på KLP i höstens val.