Energiförsörjningen

Liberala Nyhetsbyrån oroar sig för energiförsörjningen i Sverige.

På ledarsidan i Hallandsposten påstår man att fler kommuner måste tillåta vindkraftverk. Orsaken till det är att industrin efterfrågar el, elanvändningen förutspås öka med så mycket som 120 procent från föregående års nivåer till 2045 (Tidningen Energi 27/4-21).

En betydande ökning med andra ord. Problemet är att antalet tillstånd för vindmöllor minskade väsentligt under 2020. Än värre blev det tydligen 2021 då 78 procent av ansökningarna fick avslag.
Läget är med andra ord prekärt för den ”gröna” energin.

Man får anta att det inte blir bättre av att rysk gas och olja numera, och av lätt insedda skäl, anses omöjligt att ha att göra med. Låt vara att abnormiteten EU mildrat utfasningskraven för vissa medlemsländer som är extra beroende av ryssens naturresurser.

Det är nämligen så att allt hänger ihop. Vi importerar och exporterar el hit och dit i Europa, dock brukar det vara så att det inte blåser tillräckligt mycket för att leva på vindkraften.

Problemet med energi som produceras vi vindkraft är för alla som inte är miljöphascister, socialdemokratiska statsråd eller i övrigt lite eljest¹, mycket enkelt.
Det fungerar inte.

Om man utvecklar problemformuleringen något så konstateras följande: det behövs en ohemul massa vindmöllor, dessa måste av nödtvång placeras någonstans. Till yttermera visso måste det också blåsa!

Att producera en massa vindkraftverk är det säkert inte några problem med. Svårigheten ligger i att få dessa placerade på lämpliga, helst blåsiga, ställen.
Just att få folk att acceptera schabraken visar sig alltså vara ett oöverkomligt problem.

Anledningen till detta är att vindkraft som lösning sannolikt är en skrivbordsprodukt signerad febriga diplomingenjörer, tillika miljöphascister, som vanligtvis uppehåller sig i storstäderna.
Naturen besöker de nog mer sällan, och då företrädesvis genuscertifierade naturreservat som ingen annan hittat till.
Den lysande tanken dessa diplomfantomer då fått är att landsbygden är tom på folk. Således utmärkt att bebygga med vindkraftverk.

På samma sätt har de någon gång vågat sig på att vara ute och segla (med båt, alltså) och funnit havsvidderna tomma. Konklusionen av detta är lätt att tänka sig. Där är det också bra att placera vindkraftverk.

För dem har det kommit som en ren och skär överraskning att det faktiskt finns människor som bebor landsbygden, Vad värre är, de har en egen vilja som tar sig uttryck i annorlunda åsikter än dem som finns i städerna.
Som lök på laxen har även militären synpunkter då stridskrafterna, i den mån vi har några sådana i landet, måste kunna röra sig relativt fritt.

Det är därför Liberala Nyhetsbyrån i ledarsticket bekymrat konstaterar att ”För att de ska byggas behövs bättre incitament för kommunerna och deras invånare.”

Så pass smarta är de nämligen därstädes att man inte slår på lagstiftningstrumman reflexmässigt. ”Incitament” kan nämligen ha många betydelser, allt i från att Stockholm skruvar på skatt- och bidragskranarna till hot om våld om inget annat skulle hjälpa.

Den mest självklara lösningen tar man dock inte upp annat som ett konstaterande att kärnkraften behövs som bas.
Jag som visserligen anses bakom flötet av många i energifrågor undrar stilla varför inte kärnkraft kan vara den föredragna lösningen.

Det är ett oomkullrunkeligt faktum att antalet kärnkraftskatastrofer i Sverige uppgår till precis noll och inga.
Vidare så producerar kärnkraft el oavsett om det blåser eller inte, och har vi uranfyndigheter som skulle kunna räcka till atombomber torde vi också ha det för kärnkraftverk.
Tillräckligt med kompetenta ingenjörer och byggfolk finns sannolikt också inom landets gränser.

Vidare så bör man också kunna fundera på vattenkraftverk som resilient lösning på energiförsörjningen. Fast denna gången kunde höga vederbörande ha nog med vett att ersätta norrlänningarna för besväret.

Istället envisas alla med vindkraft, åtminstone de som bor i våra storstadsområden. Det är dags att sluta drömma om vindsnurror och se verkligheten i vitögat!

1. Ordet eljest är synonymt med annars och kan bland annat beskrivas som ”(dialektalt, regionalt) annorlunda; lite egen eller speciell; (lite) udda eller avvikande; inte som andra”