ELände
Det har blivit ett ELände att hänga med i svängarna.
Den svenska ”regeringen” lyckades efter sju sorger och åtta besvär, enligt vissa inte alls, lägga fram ett förslag om elstöd. Framtida historiker kommer ha ett digert göra med att döma huruvida eventuella vallöften uppfylldes eller inte.
Sannolikt kommer slutsatserna bero på hur vänstervridna akademierna blir i framtiden.
Nu har sosseriet, som förväntat, kontrat ”regeringens”förslag med att föreslå inrättandet av en elräkningsakut ”för privatpersoner och företag som inte har råd att betala sina saftiga elräkningar i vinter.”¹
”– Det handlar om att stötta barnfamiljer och pensionärer genom den här vintern, men också de företagare som förbrukar mycket el, säger partiledare Magdalena Andersson.”
”– Vi vill att regeringen ska säkra så att de som behöver det ska kunna få en avbetalning eller skjuta upp sin betalning till dess att elprisstödet är på plats, utvecklar Fredrik Olovsson, gruppledare i näringsutskottet.”
Ur ett socialdemonkratisk perspektiv är det givetvis ett mycket bra förslag att lägga.
För det första får de möjlighet att kalla till presskonferens och kasta skit på ”regeringen” och ansvarig minister Ebba Busch.
För det andra ger det extra möjlighet att kräva elstöd till Norrland. Magdalena Andersson lever nämligen fortfarande i tron att det tillhör ett ”hjärtland” för rörelsen. De som inte röstar på S nu ska med elstödet som vapen vinnas över.
För det tredje har förslaget lika liten chans att bli verklighet som en snöboll har möjlighet att överleva i helvetet.
Sedan finns det givetvis ett fjärde skäl som är värt att beakta. En elräkningsakut kräver massor av byråkrati och kontroller. Visserligen kommer, om den någonsin blir av, betydande summor betalas ut fel och förskingras. Men det är inget sosseriet bryr sig om. Det viktigaste är så att säga att visa handlingskraft i frågan.
Det sistnämnda tar åtminstone bort fokus problemet att det var bland annat S som var MP behjälpliga i att sabotera den förutvarande ganska väl fungerande energiförsörjningen av Sverige.
En aspekt som många inte tänker på är att utspelet är en del av berättelsen om varför demokratin i sin nuvarande form inte fungerar.
Så är det nämligen, som jag nämnde tidigare, att Sverige haft en energiförsörjning som fungerat. Under åtminstone de senaste tjugo åren har politikernas största huvudvärk varit hur man ska kunna slippa detta predikament och istället solidarisera sig med Europa.
Den frågan har inte varit helt lätt att lösa, minst sagt. Men nu verkar det som man kommit en bra bit på vägen.
Elen vi faktiskt producerar är för ögonblicket synnerligen beroende av faktorer vi inte kan styra över och dessutom ytterst eftertraktad på en putinförlamad europeisk kontinent. För att råda bot på detta faktum planerar man bland annat att köra igång med oljeeldning i Malmö stad!
Här är det förvisso lätt att missförstå vad jag menar. Min åsikt är inte att hornblåsarna ska behöva sitta och huttra i sina ölhallar eller snuskskyffena på Reeperbahn. Inte heller att belgarna ska sakna möjlighet att värma sina flottiga pommes.
Jag tycker bara det i allra högsta grad är lämpligt att se om sitt eget hus innan alla andra också ska försörjas.
Tyvärr är det ingen svensk paradgren att tänka så trots att vintrarna återkommer med en dåres envishet och vägrar underkasta sig klimatalarmisternas dystra profetior om att vi inom den närmaste framtiden ska gå under i eld och svavel.
Så är det nämligen med bestämdhet, I år, nästa år och under en oöverskådlig framtid kommer det bli vinter i Sverige.
Det vore klädsamt om både ”regering” och sosseri accepterade detta faktum och satte sig ner för att diskutera hur det ska lösas istället för att snurra ut massa pengar till folks elräkningar.
Sverige kan inte förlita sig på att drömmare i Europa får markkontakt och inser att de ska ge tusan i att handla från diktaturer och semidiktaturer.
Gör man inte det lär ELändet fortsätta.
- Alla citat i denna text är från Expressens nätupplaga 6 december.
